Vävnader

Minsta antal poäng för att klara kursen: 70 %.

Den här kursen är en nybörjarkurs i histologi. För din skull är det jättebra om du först har gjort kursen "Mikroskopering" eller om du har lärt dig vad mikroskopets delar heter, var de sitter, hur de fungerar och hur du ska ställa in ditt mikroskop enligt Köhlers belysningsprincip på något annat sätt. Du måste nämligen kunna de sakerna för att kunna använda mikroskopet på rätt sätt och få en bra bild när du tittar på olika histologiska preparat. 

Tillsammans kommer vi att gå igenom olika vävnader. En vävnad består av samma typ av celler; epitelvävnad består exempelvis av epitelceller. Och i den här kurser kommer vi alltså gå igenom alla de vävnader som finns i kroppen. Vi börjar med epitelvävnad, och sedan fortsätter vi med fett, muskler, nerver, bindväv, ben och brosk. 

Flera olika typer av vävnad bildar tillsammans ett organ. Huden är ett organ, hjärtat ett annat och tarmen ett tredje organ. Det kommer en till histologikurs lite senare där vi kommer att gå igenom olika organ tillsammans. Men i den här kursen tittar vi alltså på kroppens vävnader. 

Plugga hårt, och lycka till med kursen och din utbildning!

Epitelvävnad

Vad är epitel?

Det är väldigt lätt att känna igen epitelvävnad eftersom det ser ut på ett speciellt sätt. Först och främst består det av epitelceller. En ensam liten epitelcell ser ut som på bilden nedan. 

Du ser att cellen är ganska jämn i kanterna. I mitten av cellen finns cellkärnan. Det finns många andra typer av celler som kan vara avlånga och som har sin kärnor vid kanterna. Därför är det bra att komma ihåg att epitelcellen är ganska jämn i kanterna och har cellkärnan i mitten.  

Basalmembran

En annan sak som är typisk för epitel är att epitelcellerna växer på ett basalmembran. Ett basalmembran är ett väldigt tunt memran (som en tunn hinna). Det är så tunt att det faktiskt inte syns i ett ljusmikroskop. Men cellerna växer på membranet rakt och fint, och då vet du ändå att basalmembranet är där. Nedanför ser du två exakt likadana bilder. På bilden till vänster ser du epitelvävnad som växer på ett basalmembran. Jag har ritat ett streck på basalmembranet för att visa var det finns. Titta på samma bild till höger, där jag inte har ritat något. Ser du var basalmembranet finns? 

Ingen annan vävnad har ett basalmembran. Om du hittar ett basalmembran, då vet du att du har hittat epitelvävnad. 

Var finns epitelvävnad?

Epitelvävnad finns på utsidan av många organ: på huden, i kärlväggar och i olika "gångar" i några av kroppens organ. Det finns många olika rör och gångar i njuren och där finns det massor av epitelvävnad. 

Det finns flera olika typer av epitel. De har två saker gemensamt: de består av epitelceller och dessa växer på ett basalmembran. Det som skiljer de olika typerna av epitel ifrån varandra är att olika typer av epitel finns på olika platser av kroppen. Detta är jättebra att komma ihåg, för om du gör det blir det lättare för dig att klara histologitentan! Om ser ett epitel och vet vilken typ av epitel det är, då kan du ganska snart ana vad det är för organ du ser också.  

Enkelt kubiskt epitel

Epitelellerna är fyrkantiga eftersom de pressas samman lite (det är därför detta kallas för kubiskt epitel), med cellkärnan i mitten. De växer i ett enda lager på basalmembranet, och därför kallas det för ett enkelt epitel. Det här epitelet finns bland annat i våra njurar. 

Här kommer också en film om det enkla kubiska epitelet...

Enkelt cylindriskt epitel

Epitelcellerna är liksom cigarrformde, alltså cylindriska. De växer i ett enda lager på basalmembranet; de mörka cellkärnorna ligger i en rak linje. Detta epitel finns i tarmen. 

Och så en film...

Stratifierat skvamöst epitel

Att ett pitel är stratifierat betyder att epitelcellerna växer i flera lager på varandra. Det är bara vissa av cellerna som har kontakt med basalmembranet. Att pitelet är skvamöst betyder att det ser ut som om det fjällade, eller höll på att flagna. Jämför detta med hur fjällen på en fisk ser ut. 

Skvamöst, alltså fjällande

Fiskens fjäll växer på ett sätt som gör att de liknar utseende på ett skvamöst epitel.

Här kommer filmen...

Cylindriskt pseudostratifierat epitel

Precis om med det cylindriska epitelet är epitlcellerna cigarrformade, det vill säga cylindriska, och de växer i ett enda lager på basalmembranet. Men de kan se ut som om de växte i flera lager. Därför kallas det för pseudostratifierat. Ordet pseudo betyder ungefär att det inte är på riktigt. Alla cellerna har kontakt med basalmembranet, men det kan se ut som om det inte vore så. Epitelet finns exempelvis i luftrören.

Filmen är till för att göra allt ännu tydligare och enklare att förstå och komma ihåg...

Plattepitel

Plattepitelet liknar det enkla kubiska epitelet väldigt mycket. Skillnaden är att cellerna är platta, även cellkärnan har plattats till. Du hittar plattepitelet runt njurens glomeruli. 

Och här kommer filmen om plattepitelet...

Övergångsepitel

Övergångsepitelets celler växer i lager på varandra (det är alltså stratifierat). Något som är typiskt för övergångsepitelet är att cellerna högst upp är störst. Dessutom är övergångsepitelet det enda epitel som går att sträcka ut. Det finns i underlivet och våra urinvägar.

Sista filmen!

Vad är det alla typer av epitel har gemensamt? (Du kan välja flera svar)

  • Epitelceller
  • Det finns bara ett lager av celler
  • Alla epitel kan sträckas ut
  • Basalmembran

Klicka på basalmembranet

Vad betyder det att epitelet är skvamöst?

  • Att det ser ut som fjäll, som om det höll på att flagna.
  • Att cellerna växer på varandra, i flera lager

Klicka på en epitelcell

Vad betyder det att ett epitel är stratifierat?

  • Att det finns flera lager av epitelceller som växer på varandra.
  • Att det ser ut som fjäll, som om det flagnade

Klicka på bilden som föreställer övergångsepitel

Para ihop pusselbitarna

Dra med hjälp av musen namnen på epitelen som finns i höger kolumn till rätt påstående i den vänstra kolumnen. 
  • De översta cellerna är störst
    Övergångsepitel
  • Epitelet finns i njuren
    Enkelt kubiskt epitel
  • Epitelcellerna är avlånga och växer i ett enda lager.
    Enkelt cylindriskt epitel
  • Cellerna ser ut att växa i flera lager utan att göra det.
    Cylindriskt pseudostratifierat epitel
  • Ser fjällande ut, som fjällen på en fisk
    Stratifierat skvamöst epitel