Blodtappning

Transfusionsmedicin är en avdelning som finns på flera sjukhus i Sverige. Det är där biomedicinska analytiker arbetar med att ta fram blod som kan ges till patienter. Allt börjar med blodtappning då friska människor ger blod. Sedan tar man reda på vad blodgivaren har för blodgrupp, om det finns några antikroppar i personens plasma och så gör man smittester. Blodet delas upp i sina komponenter, alltså plasma, erytrocyter och ibland också trombocyter. Innan man lämnar ut blodet till en patient gör man ett BAS-test för att vara helt säker på att allt stämmer med blodgruppstestet och antikroppstestet. Ibland gör man också ett MG-test, om patienten har antikroppar. 

I den här kursen kommer vi gå igenom allt det här teoretiskt. Det finns fina bilder till texten, och du kommer få se en film där en blodgruppering görs. Varje avsnitt avslutas med några kontrollfrågor och en övning där du får utföra allt från blodtappning till utlämning av blodet till patienten interaktivt. Och för att du ska få något blod att jobba med börjar vi naturligtvis med blodtappning. 

Villkor för att få bli blodgivare

Vem får bli blodgivare?

Villkoren för att få bli blodgivare är att du ska: 

  • vara 18-60 år gammal

Om du blev blodgivare innan du fyllt 60 kan du fortsätta att lämna blod efter också. Då kommer du få göra en extra kontroll varje gång du ger blod; du kommer få fylla i en extra hälsodeklaration, ditt blodtryck och din puls kommer att tas. Det är för att det är viktigt att du mår bra, även om du ger blod. 

  • vara frisk

Det finns många regler och undantag när det gäller din hälsa. Det är viktigt att du mår bra och att den som får ditt blod inte blir sjuk av det. Du får inte smittas, men om du tex är diabetiker kan du få lämna blod så länge du inte behöver insulin. Vissa mediciner gör att du måste vänta med att lämna blod till du har slutat med medicinen, andra mediciner går bra att äta när du donerar blod. Det här går man igenom tillsammans med dem som arbetar på blodcentralen. På webbsidan FASS.se kan man kontrollera vad olika mediciner har för ACT-kod. Förkortningen ACT står för Anatoical Terapeutic Chemical Calssification och är ett internationellt system för att klassificera läkemedel. Koden består av bokstäver och siffror, och med hjälp av den kan personalen på blodcentralen avgöra om den som äter en viss medicin kan lämna blod eller inte.  

  • väga minst 50 kg

Mängden blod i din kropp beror på hur mycket du väger. Det finns en formel för detta. Man räknar med att det finns ca 70 mL blod per kg kroppsvikt. Formeln du kan räkna på är: 70 mL x kroppsvikten. Så om en person väger 50 kg ska man alltså räkna 70 mL x 50 kg. Det blir 3 500 mL vilket är detsamma som 3,5 liter. En person som väger 70 kg har 4,9 liter blod i kroppen. Så det skiljer beroende på vad man väger, men varje gång man tappar blod tar man 4 500 mL. Det är därför det är så viktigt att man ska väga minst 50 kg. 

  • ha ett Hb-värde på minst 125 g/L om du är kvinna, och 135 g/L om du är man

Det normala referensintervallet för hemoglobin är 134-170 g/L för män och 117-153 g/L för kvinnor. Men om du lämnar blod använder sig personalen på blodcentralen av ett annat referensintervall. Det finns två typer av järn i blodet; ferritin och hemoglobin. Ferritin är vårt förråd som kroppen är smart nog att ha om hemoglobinet skulle sjunka. Det lagras i våra makrofager och i levern och omvandlas till hemoglobin när det behövs. Hemoglobinet finns i våra röda blodkroppar och behövs fö att binda syre. Syret transporteras i till alla celler i kroppen så att vi kan leva. Varje gång du ger blod förlorar du erytrocyter, och därmed också lite av din förmåga att transportera syre. Därför är det viktigt att ha ett bra Hb-värde när man ger blod. Värdet sjunker efter blodgivning. Efter att du har givit blod första gången är det okej om ditt Hb-värde har sjunkit med 5 g/L nästa gång du ger blod (kvinnor får alltså ha 120 g/L och män får ha ett Hb-värde på 130 g/L när de fortsätter att ge blod). Men om det sjunker för mycket får du vänta med att ge blod tills värdet blivit högre. 

Får Kalle lämna blod?

  • Nej
  • Ja
Kalle är 54 år gammal och väger 87 kg. Han är lite överviktig. Hb-värdet är 126 g/L, han är helt frisk förutom den där lilla övervikten då. Han har aldrig lämnat blod förut men vill gärna börja nu eftersom han vill göra en god gärning för andra människor. 

Får Lisa bli blodgivare?

  • Nej.
  • Ja
Lisa fyller 17 år i morgon. Hon väger 52 kilo och är helt frisk. Hennes Hb-värde är 155 g/L. Hon är gymnast på elitnivå och idag vill hon registrera sig som blodgivare. 

Får Anders lämna blod?

  • Nej
  • Ja
Anders är 61 år och har lämnar blod i många år. Han tränar regelbundet, har ett bra blodtryck och fin puls. Senaste Hb-värdet var 165 g/L. Eftersom han var ute och åkte skidor igår är han lite snuvig just nu,, men han känner sig glad och frisk.

Får Anna bli blodgivare?

  • Nej
  • Ja
Anna är 60 år gammal och gift med Anders. Han har lämnat blod länge, och Anna tycker det är en bra idé att hjälpa andra genom att ge blod. Nu vill hon också börja. Hennes Hb-värde är 125 g/L, hon väger 65 kg och är helt frisk.

Vilka av dessa personer får registrera sig för att bli blodgivare?

  • Vegetarianer
  • Homosexuella
  • De som har smittsamma sjukdomar som inte kan botas
  • Alla som som är över 60 år
  • Alla som väger mindre än 50 kg
  • Män som har ett Hb-värde på 135 g/L. eller mer
  • Män som har ett Hb-värde under 130 g/L.
  • Män som har ett Hb-värde under
  • Kvinnor som har ett Hb-värde under 117 g/L
  • Kvinnor som har ett Hb-värde på 125 g/L eller mer
  • Kvinnor som har ett Hb-värde under 120 g/L
Här kommer en fråga där du kan välja flera alternativ. Kryssa i alla alternativ som stämmer på människor som får bli blodgivare.

Provtagning och intervju

Information och provtagning

Välkommen!

Det är alltså din första dag som legitimerad biomedicinsk analytiker och din allra första arbetsdag på blodcentralen. Hoppas att du ska trivas! Vi tänkte att du ska få börja lära dig allt från början. Så jag tänkte ta emot en ny blodgivare nu, följ med så får du se hur vi gör med nya blodgivare. Det finns flera saker att tänka på.

  • Titta på venerna. 
  • Informera
  • Hälsodeklaration
  • Provtagning

Att bedöma vener

Alla som vill bli blodgivare får visa upp sina vener. Anledningen till de är att venerna kan vara för tunna och då är det ingen mening med att försöka ge blod. Nålen man sticker en blodgivare med är tjockare än nålen som man använder vid vanlig venprotagning. Därför ät det viktigt att venerna är tillräckligt tjocka. Dessutom ligger venerna ganska nära artärer och nerver, så det är inte alltid man vill sticka i alla vener. Det beror på hur de ligger. 

Information

Vi ger våra blodgivare skriftlig information i foldrar. Det handlar om sjukdomar, mediciner, vilket Hb-värde och vilken vikt man måste ha för att få ge blod, vilka länder man kan resa i och ändå få ge blod. Vissa länder gör ju att man måste vänta i ex månader. Det är mycket information vi ger skriftligt, och sedan kan man prata om det och låta blodgivare ställa frågor i intervjun som vi gör senare. 

Hälsodeklaration

Alla måste fylla i en stor hälsodeklaration. Där får man svara på frågor om hur man mår, sjukdomar, mediciner, om man har rest nyligen och i så fall i vilka länder, om man bytt sexpartner nyligen, om man har några allergier och så vidare. När man är klar med hälsodeklarationen går man igenom den tillsammans med någon som arbetar på blodcentralen. Då kan man berättar mer eller ställa frågor. 

Provtagning

Vi kontrollerar både blodtrycket och olika blodvärden på den som vill bli blodgivare. Om blodtrycket är för högt är det bättre att gå till läkaren än att ge blod. Högt blodtryck kan ju bero på olika sjukdomar, och då mår man kanske inte så bra om man ger bort sitt blod som man kanske själv behöver. Vi tar ett venprov på den som vill bli blodgivare. Vi behöver nämligen ta flera prover, för att vara helt säkra på att givaren är frisk och mår bra, och att en patient som får givarens blod inte blir sjuk av det. 

  • Vi tar ett smittest. De sjukdomar vi testar är HIV, syfilis, hepatit B och C, samt HTLV 1 och 2. 

Som du säker vet smittas HIV-viruset via blodet, och man blir aldrig frisk från det. Den som har HIV har ett känsligt immunförsvar. Så om man är HIV-smittad kan man alltså inte ge blod. Syfilis är en könssjukdom som kan sprida sig till blodet och finnas kvar där länge om man inte får behandling, men med rätt typ av antibiotika går det att bota. När det gäller hepatit kanske du vet att det finns flera former? Hepatit B och C överförs via blod och är allvarliga. De kan skapa leverproblem. HTLV är ett virus som liknar HIV-viruset. 

  • Vi tar ett ferritinprov.

Det är för att  vi ska vara säkra på ett personen har ett bra järnlager, eftersom Hb-värdet sjunker lite när man ger blod. 

  • Vi kontrollerar Hb-värdet,

Hb-värdet tar vi för att, som du vet, ska en manlig blodgivare ha ett Hb-värde på minst 135 g/L och en kvinna ska ha minst 125 g/L. 

  • Vi tar ett provrör för blodgruppering, då vi testar givarens blodgrupp. 

Vilket blod en patient kan ta emot beror på vilken blodgrupp kan eller hon har. Det kommer du lära dig mer om senare, när du får göra en blodgruppering. Men vi måste alltså få veta vilken blodgrupp en givare har. Blodgruppen, som kan vara A, B, AB eller 0 kommer att stå på blodpåsen. 

Smittestet skickas till klinisk mikrobiologi, ferritinprovet skickar vi till klinisk kemi och blodgrupperingen tar vi kan om på klinisk transfusionsmedicin.  De analyserar proverna och skickar svaret till oss via datorn. Hb-värdet testar vi här på blodcentralen nu på en gång. 


Intervju

Nu när givaren har fått sina vener, sitt Hb-värde och sin vikt godkända för blodgivning, läst igenom all information, lämnat prover och fyllt i hälsodeklarationen ska vi göra en intervju. Det första vi gör är att kontrollera legitimationen. Sedan jämför vi namnet och personnumret som står på legitimationen med namnet och personnumret som står på hälsodeklarationer och i vårt datasystem. Registrera givaren. När det är klart pratar vi en stund. Bra frågor att ställa till givare är: 

  • Har du förstått all information?
  • Är det något du undrar över?

Sedan går vi igenom hälsodeklarationen. Om personen har svarat ja på något annat än frågan om han känner sig helt frisk måste du fråga om det. Det kan handla tex om sjukdomar och mediciner.

  • Det är nu du kan gå in på webbsidan FASS.se och kontrollera ATC-koden för ett läkemedel. 

Om koden finns i blodcentralens listor måste du läsa noga vad som står. Ibland står det att det går bra att ge blod om man ätit medicinen länge, ibland kan man inte ge blod förrän man slutat ta medicinen och ibland beror det på varför man äter medicinen. Många mediciner är ok att ta, men anledningen till varför man tar medicinen kanske inte är ok. 

Sedan - om du godkänner personen för blodtappning - måste du informera givaren om vad som kommer att hända. Blodproverna skickas till sjukhuset. Det tar några veckor innan svaren på proverna är klara. Om det är något som är fel kommer en sjuksköterska ringa upp, annars kommer det en kallelse på posten eller på email. Första gången man ger blod ska man ha lite extra tid på sig, det kan vara kö och alla som ger blod för första gången får vila lite efter blodtappningen. Man brukar inte må dåligt efteråt, men det händer. Vi är rädda om våra blodgivare, därför får alla vila lite efteråt om man vill. När man kommer ska man ha sovit, ätit och druckit ordentligt, känna sig helt frisk och inte ha tränat samma dag. 

Vilken är ATC-koden för paracetamol?

Öppna ett nytt fönster i din webbläsare och gå in på webbsidan FASS.se. Leta reda på ATC-koden för paracetamol. Skriv den i svarfsfältet exakt så som den står i FASS, utan mellanslag och med alla bokstäver och siffror STORA. 

Vilka prover tas på en man som vill bli blodgivare?

  • HIV
  • Hemoglobin
  • Hepatit A
  • Hepatit B
  • Hepatit C
  • HTLV 1
  • HTLV 2

Här kommer en till fråga med flera svarsalternativ. Som du vet nu ska du ta blodprover på alla blodgivare. Men du tar olika prover på den som vill bli blodgivare och på som redan är blodgivare. Dessutom finns det en skillnad mellan vilka prover du ska ta på en man och proverna du tar på en kvinna. 

Vilket prov tas på kvinnor men inte på män?

Exakt samma prover tas på en kvinna som vill bli blodgivare. Förut ett. På kvinnor tar man ett prov som man inte tar på män. Tänkt på att stava helt rätt när du svarar på frågan. 

Blodtappning

Blodtappning

Första gången man kommer för att lämna blod ska man se till att: 

  • ha med giltig legitimation
  • ha gott om tid
  • ha ätit och druckit ordentligt
  • inte ha tränat och inte planera att träna den dagen man ger blod

Giltig legitimation

Det är viktigt att rätt person lämnar blodet, så att man kan lita på att all information stämmer. Det står på baksidan av legitimationen hur länge den är giltig. Du ska också kontrollera namn och personnummer, och att fotografiet stämmer överens med utseendet på den som sitter framför dig. 

Gott om tid

Det tar lite längre tid att lämna blod första gången än de andra gångerna. Iland är det kö i väntrummet. Den som intervjuar och tappar blodet förklarat allting noga, och man går igenom hälsodeklarationen tillsamman. 

Mat och dryck

När man lämnar blod går man miste om lite av de olika ämnen som finns i blodet, bland annat vätska i form av plasma och järn i form av röda b lodkroppar. Därför är det bra att alltid äta poch dricka ordentligt innan man ger blod. 

Träning

När man tränar svettas man. Kroppen anstränger sig och man går miste om salt och vatten. När man sedan tappas på blod går man miste om ännu mer. Därför än det bra att inte träna samma dag som man lämnar blod.  

Hälsodeklaration och intervju

När givaren kommer börjar denna med att fylla i en lite hälsodeklaration. Sedan gör du en intervju med givaren då du går igenom hälsodeklarationen, givaren kan få ställa frågor och du är noga med att kontrollera: 

  • Har du ätit och druckit ordentligt idag? 

När du tappar blodgivaren informerar du hela tiden om allt du gör. 


Olika blodpåsar

Det finns två typer av blodpåsar; WB och NPT. De fungerar på olika sätt. Förkortningen WB står för det engelska "wholoe blood" som betyder helblod. Den påsen tappar man blod i när man inte kan använda givarens trombocyter. Det man får ut är alltså erytrocyter och plasma. 

Den andra påsen är NPT som är förkortningen för ... Den påsen använder man när man kan använda sig av givarens trombocyter. De blodprodukter man får ut av den påsen är alltså trombocyter, erytrocyter och plasma. 

Medan givaren tar plats på en brits ska du sätta etiketter på rätt blodpåse. På etiketterna står det en massa siffror och streckkoder, samt om givaren är en man eller en kvinna. Det finns ett tappningsnummer. Tappningsnumret knyter blodpåsen till givaren. Det finns ett lotnummer. 

Blodtappning

Blodgivaren är halvsittande på en brits. Du ska göra så här: 

  1. Fråga i vilken arm han eller hon vill bli stucken. Ställ dig på den sidan. 
  2. Be givaren säga sitt namn, personnummer och blodgrupp. Kontrollera att det stämmer med det som står på givarens papper. 
  3. Lägg en pappersduk under armen du ska sticka i. 
  4. Ta fram stasen och sätt den runt armen, dra åt. Leta reda på stället där du vill sticka. Om det behövs kan du begivare att klämma på en liten "boll" som finns vid varje brist. Du kan också byta ut stasen mot en manschett om du vill känna kärlet tydligare. 
  5. När du hittat kärlet och platsen du vill sticka på släpper du stasen och spritar stället. Du ska sprita tre gånger med tre pappersservetter. Området  du spritar ska vara stort som en handflata. Det gör du för att du inte vill ha in givarens hudbakterier i blodpåsen. 
  6. Använd streckkodsläsaren och registrera din personliga kod som du har fått av din arbetsgivare i blodvaggan. Registrera sedan streckkoden som finns på blodgivarens papper, och sedan registrerar du tappningsnummer och påsens LOT-nummer i rätt ordning. Börja med påse 1. Detta gör så att datorn kan registrera att det är du som har tappat givaren, vem givaren är och i vilken påsen givarens blod är tappat. 
  7. Placera hela setet av påsar på blodvaggan. Se till att inga slangar hänger utanför. 
  8. Placera slangen som finns mellan nålen och påsarna i den lilla spärren som är till för slangen.
  9. Sätt nålen i blodgivarens ven. Fråga sedan genast hur det känns, om han eller hon mår bra. Du vill veta om det känns som det brukar göra eller om det gör mer ont än vanligt. Om du har punkterat venen måste du dra ut nålen på en gång. 
  10. Fyll den lilla provtagningspåsen som finns intill nålen med blod. Lås spärren till provtagningspåsen. 
  11. Knäck brytstiftet till slangen mot blodvaggan. 
  12. Starta blodvaggan. 
  13. Ta provrören i din hand, och kontrollera att deras tappningsnummer stämmer med tappningsnumret på blodpåsen. Fyll dem med blod från provtagningspåsen. 
  14. Kontrollera på blodvaggan att det hamnat minst 50 mL blod i påsen. Om det har gjort det kommer blodvaggan att larma om flödet skulle bli för stort eller för litet. Då kan du fråga givaren igen om allt känns bra, och sedan kan du lämna givaren. Kom ihåg att titta till givaren då och då. 
  15. Blodtapping kan ta olika lång tid beroende på hur bra eller dåligt blodflödet är. Oftast tar det ca 10 minuter. Tar det mer än 12 minuter kan man inte använda buffy coaten och tar det mer än 15 minuter kan man inte använda plasman heller. När tappningen är klar tjuter blodvaggan. 
  16. Tryck på stop. 
  17. Fråga givaren hur det känns.
  18. Lätta på stasen. 
  19. Tryck på klämman som sitter om slangen mot blodvaggan så att flödet stannar. 
  20. Svetsa slangen. 
  21. Ta försiktigt bort nålen ut givarens arm och sätt dit en tuss med några pappersservetter. Be givaren trycka på tussen och hålla upp armen en bit. 
  22. Kontrollera att påsens tappningsnummer stämmer med tappningsnumret på givarens papper. 
  23. Registrera din personliga streckkod, och att blodtappningen var lyckad. Tryck på send för att skicka informationen till datorn. 
  24. Ta påsen från vaggan och lägg den på en colant i en kylbox. 
  25. Gå tillbaka till givaren och kontroller att det slutat blöda. Lägg på en ny tuss och bandagera. Fråga hur givaren mår och påminn om att blodcentralen bjuder på fika. 

Övning 1: Välj rätt påse

Nu är det din tur. Karin är 34 år gammal och har varit gravid sedan senaste blodgivningen. Men nu är hon tillbaka här hos oss på blodcentralen och ska ge blod igen. Du får tappa henne på blod. Börja med att välja rätt påse. 

Övning 2: Tappa blod

  • Leta reda på en lämplig ven att sticka i.
  • Sprita armen.
  • Sätt nålen i armen.
  • Fråga givaren hur det känns.
  • Kontrollera att provrörens tappningsnummer stämmer med blodpåsens tappningsnummer.
  • Ta proverna.
  • Tryck på blodvaggans start-knapp.

Här kommer en övning där du ska tappa blod på Karin. Hur gör du? I övningen har du flera meningar som ligger i oorgning. Sätt meningarna i rätt ordning. 

Efter blodtappning

Untitled content

Heading 1 text goes here

Blodgivaren tar en fika och går sedan efter en stund. Så länge ska du packa blodpåsen rätt. Den ska läggas på en colant i en kylväska. Blodpåsen ska ligga längst ner, med etiketten uppåt. På blodpåsen lägger du alla andra påsen som hör till setet. 

Registrera givarens Hb-värde i datorn.