Mikroskopering

Minsta antal poäng för att klara kursen: 70 %.

Histologi är läran om det du kan se i ett mikroskop. En viss typ av celler bildar en viss typ av vävnad. Flera olika vävnader bildar tillsammans ett organ. Genom mikroskopet kan man se hur ett organ ser ut; vävnader och celler. Det kallas för att man tittar på ett histologiskt preparat som kan vara exempelvis en bit ur en njure. Men för att kunna titta på histologiska preparat måste du först känna till mikroskopets olika delar och hur de fungerar, sedan måste du också kunna ställa in ditt ljusmikroskop enligt Köhlers belysningsprincip.

Därför är den här mikroskoperingskursen uppdelad i tre delar. Vi börjar den första delen med att gå igenom mikroskopets delar, sedan tittar vi på hur delarna fungerar. I den tredje delen lär du dig att ställa in ditt mikroskop enligt Köhlers belysningsprincip. När du har gått igenom kursens tre delarna är du färdig för att börja titta på histologiska vävnader så som fett, muskler och nerver. Det kommer vi att göra i en annan kurs. 

Kursen är upplagd på det här sättet: först får du en tydlig förklaring i både text, fotografier eller film. Sedan får du öva själv genom att praktiska små "lekar" där du få matcha ord och påstående med varandra, svara på frågor eller klicka på bilder. Det är enkelt och roligt! Du kan när som helst ta en paus och komma tillbaka vid ett senare tillfälle. Det gör du genom att klicka på rutan "Ta en paus" som dyker upp längst upp till höger efter att du har startat kursen.

1. Mikroskopets delar

Mikroskopets delar: Stativ och hals

I den här delen av kursen börjar vi alltså med att gå igenom mikroskopets delar. De delar vars namn, placering och funktion du bör känna till är stativ, hals, lampa, kollektor, irisbländare, centreringsskruvar, kondensor, höjdinställning till kondensorn, fokusratt som har både fin- och grovfokus, preparatbord, preparatförare, preparathållare, objektiv, revolver, tub, samt okular. 

Stativ

Hals

Lampa och kollektor

Lampa (inne i stativet)

Kollektor (inne i stativet)

Irisbländare

Irisbländare

Kondensor och centreringsskruvar

Kondensor

Centreringsskruvar


Centreringsskruvar

Centreringsskruvar i förstoring

Höjdinställning för kondensor och preparatbord

Höjdinställning för kondensor


Preparatbord

Fokusratt

Fokusratt

Objektiv och revolver

Objektiv

Revolver

Tub och okular

Tub


Okular

Film

Titta gärna på filmen några gånger innan du fortsätter. På nästa sida kommer du att få göra övningen "Dra och släpp" där du ska dra namnen på mikroskopets olika delar till rätt plats på bilden. 

Övning 1

Dra med hjälp av musen de olika namnen på mikroskopets delat till rätt plats på bilden.
  • Okular
  • Stativ
  • Irisbländare
  • Preparatbord
  • Revolver
  • Objektiv

Övning 2

Dra med hjälp av musen de olika namnen på mikroskopets delar till rätt plats på bilden. 
  • Tub
  • Hals
  • Kondensor
  • Centreringsskruvar
  • Fokusratt
  • Höjdinställning för kondensor

Snyggt jobbat!

Är du redo för nästa del av kursen, där vi går igenom hur mikroskopets olika delar fungerar? Tryck på "Hem" så kommer du tillbaka till sidan med kursens tre delar, och välj del nummer 2 som handlar om Delarnas funktion. 

2. Delarnas funktion

Stativ och hals

Stativ

Stativet är till för att mikroskopet ska kunna stå stadigt och säkert. När du flyttar ditt mikroskop ska du sätta ena handen under stativet, och den andra handen ska du greppa om mikroskopets hals.

Hals

Mikroskopets hals är till för att hålla ihop mikroskopets två huvuddelar; den övre och den nedre delen. Det är också runt halsen som du ska hålla med din ena hand när du flyttar ditt mikroskop. Den andra handen håller du under stativet.

Lampa

Lampa

Lampan sitter i stativet. Den syns inte men sprider sitt ljus åt alla håll och kanter. Det är det ljuset som går upp genom mikroskopets delar, passerar genom det du tittar på och vidare upp till ditt öga. Utan ljuset ser du ingenting. 

Kollektor

Kollektor

Inne i stativet finns också en kollektor, precis ovanför lampan. Kollektorn består av linser som är formade på ett sådant sätt att de samlar ihop ljuset som kommer ifrån lampan och riktar det uppåt mot irisbländaren. 

Irisbländare

Irisbländare

Irisbländaren, som också kan kallas för ljusfältsbländare, sitter ovanför kollektorn. Den kan öppnas och stängas för att du ska kunna släppa in en större eller mindre diameter ljus, och du kan öka eller minska skärpan på bilden. Den vänstra bilen ovanför visar en stängd irisbländare. 


Den högra bilden ovanför visar en öppen irisbländare. 

Övning: Testa att öppna och stänga irisbländaren på ditt mikroskop och titta samtidigt i mikroskopet för att se vad som händer.  

Öppen irisbländare

Höjdinställning för kondensor

Höjdinställning för kondensor

Med hjälp av kondensorns höjdinställning kan du höja och sänka kondensorn. Det här är viktigt när du ska ställa in ditt mikroskop enligt Köhlers belysningsprincip. 

Övning: Testa att höja och sänka kondensorn på ditt mikroskop, titta i mikroskopet när du gör det och se vad som händer. 

Kondensor

Kondensor

Kondensorn kan alltså flyttas upp eller ner. Den är till för att förbättra skärpan på det man tittar på i mikroskopet (preparatet). På den vänstra bilden ovan är kondensorn nere. 


På den högra bilden här ovan är kondensorn uppe. 

Centreringsskruvar

Centreringsskruvar

Centreringsskruvarna kan också kallas för kondensorcentreringsskruvar. Med hjälp av dem kan du flytta den lilla ringen som bildas när du stänger irisbländaren. Det finns två skruvar, den ena flyttar den slutna irisbländarens i y-led, den andra skruven flyttar den i x-led. Det är meningen att du ska ha mitten (där ljuset är) precis i mitten. 

Du kan flytta i ringen i X-led och när du tittar genom mikroskopet är den flyttad åt vänster. 

Du kan också skruva på samma centreringsskruv men åt andra hållet så att ringen flyttar åt höger i X-led. 

Du kan skriva på den andra skruven så att ringen flyttar uppåt i Y-led upp. 

Du kan flytta ringen ner i Y-led, genom att skruva samma cenreringsskruv åt andra hållet.

En perfekt inställning

På bilden ovan ser du de skarpa kontrasterna och att ringen är i mitten. Här är kondensorn på rätt höjd, det är det som gör att kontrasterna är skarpa. Med hjälp av centreringsskruvarna är ringer placerad i mitten. Perfekt! 

Preparatbord och preparatförare

Preparatbord

På preparatbordet lägger du det du vill undersöka, exempelvis ett objektglas med en tunn skiva från en njure. Det finns olika typer av preparatbord; större, mindre, uppvärmbara om du arbetar med levande celler och så vidare. 

Preparatförare

Preparatföraren har två delar som du kan skruva på. Den ena delen flyttar objektbordet i X-led, den andra ringen flyttar bordet i Y-led. Då flyttas också preparatet du tittar på och du se vad du vill i preparatet. 

Objektiv

Objektiv

Det finns några viktiga siffror på varje objektiv., som det är bra att förstå. Nu ska vi gå igenom förstoring, numerisk apertur, skärpedjup, längden på objektivet och rekommenderad tjocklek på ett täckglas.

Det finns fyra siffror på ditt objektiv, vi säger att siffrorna är 10x/0,25, och att det under de siffrorna står 12 och 0,13.

Förstoringen

Vi börjar med de övre siffrorna. Siffran 10x  i mitt exempel betyder att objektivet förstorar det du tittar på tio gånger. 

Övning: titta på ditt mikroskops objektiv. Vilken är den lägsta förstoringen du har? 

Numerisk apertur

Den andra siffran i mitt exempel, 0,25, är den numeriska aperturen som förkortas NA. Siffran talar om för dig vilken upplösning du har med det objektiv du har valt. En bra upplösning gör att du kan se två pyttesmå saker (två bakterier exempelvis) som just två punkter. Om du har en dålig numerisk apertur kommer de två punkterna att "flyta ihop" och det kommer att se ut som om två bakterier är en enda punkt. Alltså är det bra att ha en bra numerisk apertur. Ju högre siffran för NA är, desto bättre upplösning har du. Men... 

Skärpedjup

 ...nackdelen med större numerisk apertur är att det försämrar skärpedjupet. Vad är skärpedjup? Jo, ett bra skärpedjup ger dig möjlighet att se fler lager skarpt, utan att behöva vrida på mikroskopets foskusratt. Om du har ett dåligt skärpedjup kommer en del av bilden du ser vara suddig. En annan del är skarp. Du behöva vrida på fokusratten för att se vissa celler i ett preparat. Sedan måste du vrida på fokusratten igen för att se andra celler i ett annat lager. Alltså är hög NA inte alltid det bästa. 

Objektivets längd

Siffran 12 är längden på objektivet räknat i millimeter. Längden på objektivet påverkar ljusets vinkel när det går in i objektivet och hur ljuset bryts inne i objektivet, alltså kvaliteten på bilden du ser i mikroskopet. 

Täckglasets tjocklek

Siffran 0,13 i mitt exempel är rekommenderad i tjocklek på täckglaset om du lägger ett sådant på objektglaset. Ett täckglas är ju ett tunt och väldigt litet glas som man lägger på det man tittar på. Du kan ha en bloddroppe på ett objektglas. Då kan du lägga att täckglas på droppen så att den plattas ut och du kan se blodcellerna. Även tjockleken på täckglaset påverkar hur ljuset bryts, alltså kvaliteten på bilden du ser i mikroskopet.

Den vänstra bilden ovan visar två objektglas. På det ena finns en droppe blod. 

På den högra bilden ovanför har jag lagt ett fyrkantigt täckglas på objektglaset och bloddroppen. Det är det täckglasets tjocklek som får vara max 0,13 mm enligt siffran på objektivet i mitt exempel. 

Alla de här värdena samspelar med varandra för att ge dig absolut bästa bilden när du tittar genom ditt mikroskop. Ändrar man på tjockleken på täckglaset mycket, då måste man ändra objektiv. Och då ändras också skärpedjupet. Och förstoringen. 

Övning: Ta fram ett preparat och testa att använda olika objektiv. Titta på vad det är för numerisk apertur och vad du har för förstoring med de olika objektiven. Undersök om du måste vrida mer eller mindre med fokusratten för att få ett bättre skärpedjup beroende på vilke objektiv du använder. 

På bilden ovan ser du att objektivet med den röda ringer har 4x förstoring. Objektivet med den vita ringen har en numeriska apertur på 1,25. Det står dessutom "Oil" på det. Det är för att det har den högsta förstoringen (100x) vilken man bara kan använda tillsammans med immersionsolja. Det objektivet kan man bara använda tillsammans med den olja. Man droppar en droppe på objektglaset och sedan sänker man objketivet så att det nuddar oljan tan att nudda objektglaset. 

Revolver

Revolver

I revolvern sitter de olika objektiven. Om du vill kan du skruva bort objektiven, och byta ut dem för att få större eller mindre förstoring. Oftast har ett mikroskop tre objektiv men det kan också finnas fyra. Du skruvar revolver åt det ena eller det andra hållet för att välja vilket objektiv du vill använda. Var noga med att det objektiv du väljer sitter precis rätt ovanför preparatet du tittar på. Annars kommer du inte ser något. 

Tub

Tub

I tuben sitter okularen. Det finns dessutom flera olika typer av tuber. De kan vara monokulära, binokulära eller trinokulära. En monokulär tub har ett enda okular och då kan man bara titta på preparatet med ett enda öga. Binokulära tuber har två okular. så att du kan titta med båda ögonen. Trinokulära tuber (man brukar säga trinokulära mikroskop) har en extra ingång där man kan stoppa in en mikroskopkamera eller ett andra set okular. På bilden här bredvid ser du ett trinokulärt mikroskop med två set okular. Det gör att en lärare och en elev kan titta på ett preparat samtidigt. Smart, va? 

Okular

Okular

Okularen går oftast - men inte alltid - att ställa in så att avståndet mellan dem passar avståndet mellan dina ögon. Då ser du bättra. Men okularen har normalt sätt också en förstoring på 10x. Så om du använder objektivet med 100x och okularen har 10x, då får du totalt 1 000 gångers förstoring av preparatet du tittar på! 

Bilden på preparatet

När du kan namnet på mikroskopets delar och vet hur du använder dig av Köhlers belysningsprincip kan då se en riktigt fin bild på ett preparat i ditt mikroskop. Bilden ovanför visar en njure i genomskärning. Så nu tycker jag att vi går igenom Köhlers belysningsprincip i nästa avsnitt. Men först ska du få göra ett litet test. Kan du namnen på mikroskopets delar? 

Välj rätt ord

Man kan säga att mikroskopet består av två huvuddelar; en övre del och en nedre del. Delen som håller ihop delarna kallas för . I den övre delen finns en tub, och i tuben sitter två . Det är genom dem man tittar på preparatet som man har lagt på mikroskopets . Ljuset som lyser på preparatet kommer från en lampa. Därifrån går ljuset först genom en som består av flera linser. Den samlar ihop ljuset och riktar det upp genom en som man kan öppna och stänga. Därifrån fortsätter ljuset upp genom en  som fokuserar ljuset och gör så att man kan få bra kontrast. Till slut passerar ljuset preparatet man tittar på och går vidare upp genom genom detman har valt genom att rotera revolvern. 

Bra jobbat!

Bra jobbat! Men kom ihåg: 

för att verkligen förstå hur et mikroskop fungerar behöver du också sitta vid mikroskopet, vrida på de olika delarna; testa olika objektiv, ställa in Köhlers belysningsprincip själv, testa olika tjocklek på täckglasen, går det att ställa in avståndet mellan okularen på mikroskopet du har? 

Känner du dig redo för att gå vidare till den tredje och sista delen som handlar om Köhlers belysningsprincip? Tryck på knappen "Hem" längst ner på sidan så kommer du till kurssidan där du kan välja den tredje och sista delen. 

3. Köhlers belysningsprincip

Förutsättningarna

Köhlers belysningsprincip används för att du ska se preparatet i mikroskopet på bästa sätt; du ska ha det bästa ljuset och den bästa skärpan. Men det är inte alla mikroskop som man kan ställa in Köhlers belysningsprincip på. Det finns mikroskop som är till för barn, de saknar den här funktionen. Andra mikroskop kan ha något som heter "fast köhler" vilket betyder att inställningen redan är klart och att man inte behöver göra någon sådan inställning. Nackdelen med det är att du inte kan få den skärpa du vill ha. Det finns dessutom många olika typer av mikrosko. Köhlers belysningsprincip används på ljusmikroskop Man använder sig inte av det på exempelvis elektronmikroskop eller fluorescensmikroskop. Så vad behöver ett mikroskop ha för att man ska kunna ställa in Köhlers belysningsprincip på det? Jo.. ditt mikroskop behöver ha en: 

  • kollektor som samlar ihop ljuset i inne i stativet och riktar det uppåt
  • en kondensor som går att höja och sänka så att du får rätt skärpa

Inställningarna

Höj kondensorn

Höj kondensorn så att den är i sitt allra högsta läge, det vill säga precis under preparatbordet. 

Välj obektiv

Välj det objektivet som har den allra lägsta förstoringen på ditt mikroskop. 

Ställ in okularen

Ställ in avstånder mellan okularen så att du kan titta genom dem med båda ögonen på en gång. Det kommer att ge dig en bättre bild. 

Stäng ljusfältsbländaren

När du stänger ljusfältsbländaren kommer det bildas en liten ljus punkt som du ser genom okularen. 

Sänk kondensorn

När du sänker kondensorn kommer kontrasterna på den ljus punkten att bli skarpa. Det ska de vara. När du ser de skarpa kanterna har du sänkt kondensorn lagom. 

Centreringsskruvarna 

Använd centreringsskruvarna bara om du behöver. Med hjälp av dem kan du flytta kondensor så att den ljusa punkten hamnar exakt i mitten. 

Öppna ljusfältsbländaren

Öppna ljusfältsbländaren bara så att kanterna på den försvinner ut ur ditt synfält. 

Film

Övning

  • Höj kondensorn till sitt högsta läge.
  • Välj objektivet med lägsta förstoringen.
  • Ställ in skärpan så att du ser preparatet skarpt.
  • Ställ in avståndet mellan okularen.
  • Stäng ljusfältsbländaren.
  • Sänk kondensorn så att konturerna av ljusfältsbländaren syns skarpt.
  • Justera kondonsorns läge med hjälp av centreringsskruvarna.
  • Öppna lusfältsbländaren så att kanterna försvinner ut ur synfältet.

Här kommer en övning. Det här är en instruktion om hur du ställer in ditt mikroskop med hjälp av Köhlers beslysningsprincip. Tyvärr har meningarna hamnat i fel ordning. Flytta på meningarna så att de hamnar i rätt ordning. 

Grattis!

Om du har gjort alla delar och klarat dem har du jobbat riktigt bra! När du vill får du gärna komma tillbaka, så kör vi nästa kurs som är en histologikurs där vi går igenom kroppens olika vävnader. Det blir riktigt kul, eftersom du vet hur man använder mikroskopet. Eller hur? :-) 

Jag vore jätteglad om du ville avsluta med att svara på två frågor i min kursutvärdering. Svaren påverkar inte ditt resultat.

Olika sorters mikroskop

Andra typer av mikroskop

Bilden är tagen genom ett ljusmikroskop och föreställer en monocyt omringad av erytrocyter.

Men den här bilden föreställer ett kvalster. Den är tagen genom ett elektronmikroskop. 

Det finns dessutom en typ av mikroskop som heter transmissionsmikroskop. Vet du vad som är skillnaden mellan dessa tre? 

SEM och TEM

Ett ljusmikroskop använder sig av ljus på precis det sättet som vi har gått igenom, och du kan se bilden ovanifrån. Det finns två typer av elektronmikorskop: transmissionselektronmikroskop (TEM) och svepelektronmikroskop (SEM). 

Ett svepelektronmikroskop skickar elektroner mot det man tittar på, i en stark stråle. När elektronerna når objektet (exempelvis kvalstret) studsar det på dess yta. Detta skapar en bild som vi sedan ser. Upplösningen i ett elektronmikroskop är mycket mindre än i ett ljusmikroskop. 

Transmissionselektronmikroskopet skickar istället elektronerna genom preparatet. Bilden är mycket mer detaljerad än i ett ljusmikroskop, eftersom upplösningen är bättre för elektroner än för ljus. Du kan exempelvis ta en bild på cellens mitokondrier! Men - en bild tagen genom ett transmissionmikroskop är platt. Och som du såg är bilden tagen genom ett svepelektronmikroskop (på kvalsret) i 3D. Preparat som ses genom TEM måste vara tunnare än det man vill titta på genom ett SEM-mikroskop.