Utbildning: Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

Information och kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism

Utbildningen tar ca 45 minuter plus 90 minuter i video material.

Reviderad 2016-08-08

Introduktion

Förord

Kursens syfte

  • Att skapa medvetenhet
  • Att förmedla kunskap

Kursens mål

Du bör kunna:

  • känna igen tecken/symboler
  • förstå hur du kan ta dialog mot våld
  • veta hur du kan sprida och hämta information
  • känna till nationella stödtelefonen och användningsområdet för den
  • förstå olika aktörers roll
  • förstå kommunens och din egen roll
  • veta vart du kan vända dig för mer råd och stöd för att agera

Målgrupper

Kursen riktar sig till yrkesverksamma som i sitt dagliga arbete möter unga, sårbara människor – socialsekreterare, kuratorer, skolsköterskor, fritidsledare, lärare, fältassistenter, ungdomsledare och liknande.

Fler ögon och öron bidrar till kännedom om vem som kan vara i riskzonen och kunskap om varför individen riskerar att attraheras av signaler från olika grupperingar. Den gemensamma kapaciteten och kunskapen gör det möjligt att ingripa tidigt, vilket ökar chanserna att hjälpa. Det skapar också ett helhetsperspektiv kring individen.

Budskap

Kursens målgrupper har goda anledningar till att vara medvetna, de har möjlighet att fördjupa sin kunskap och kan använda den för att kunna bedriva ett lokalt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Budskapet grundar sig på det faktum att vuxna människor som dagligen möter unga sårbara individer, vet mycket om hur livet kan vara för den som känner sig utanför, den som söker bekräftelse, trygghet, spänning eller mening. De är väl insatta i den lokala kontexten och dess delar av social trygghet respektive social oro. De har möjlighet att föreslå möjligheter och bedöma risker.

Att tänka på

Människors beteende har alltid, och kommer alltid att vara, oberäkneligt och icke-linjärt. Detta gäller även vägen till våldsbejakande extremism. Samhället kan lära sig hantera våldsbejakande radikalisering men den kommer aldrig att försvinna helt. Det handlar om att lära sig identifiera och förebygga varje fall som upptäcks inte att finna en definitiv lösning.

Begreppen radikal, extremist och våldsbejakande extremist

 

Processen in i våldsbejakande extremism brukar betecknas som att en individ eller grupp radikaliseras. Begreppet är inte helt lyckat, då det inte automatiskt är så att någon som har radikala åsikter också är våldsbejakande extremist.

Att vara radikal inom politiken betyder enligt Nationalencyklopedin, att vilja förändra samhället väldigt mycket. Definitionen innebär att det är självklart möjligt att vara radikal utan att vara anhängare av våldsbejakande extremism. Genomgripande samhällsförändringar kan genomföras med reformer och kräver inte våld. Det finns alltid andra metoder – moraliska protester, civilt motstånd och välplanerade samordnade ekonomiska och politiska kampanjer – som är synnerligen effektiva för att nå genomgripande politiska förändringar helt utan våld.

Att vara extremist är enligt Nationalencyklopedin att ha överdrivna åsikter. Den som är extrem går (alltför) långt in i en riktning som ligger i ytterkant av något. Extremisten söker totala men också ensidiga lösningar på problem.

Extremism kan beskrivas som intolerans mot åsikter och intressen som inte stämmer med de egna och som själva grunden till våldshandlingar. Extremister som går över gränsen och tar till våld använder alltid argument för att få våldshandlingarna att framstå som rationella och rättfärdiga.

Extremister kan också beskrivas som fundamentalister. Begreppet fundamentalism härstammar från början från religiös bokstavstro, men har vidgats till att omfatta även politiska åsiktsriktningar och rörelser som hävdar att en viss ideologi ensam ska forma samhället, och att de egna ideologiska ledarna ska ha avgörande inflytande över staten oberoende av något demokratiskt mandat. Fundamentalister gör en skarp och stereotyp åtskillnad mellan den egna gruppen och andra grupper, mellan ”vi” och ”dom”. 

  • Extremism innebär att en åsikt eller tanke dras till sin yttersta spets utan utrymme för kompromisser.
  • Radikal innebär att beskriva någon som eftersträvar omfattande samhällsförändringar
  • Våldsbejakande innebär användande av olagliga våldsmetoder för att uppnå politiska målsättningar

 

Beskrivning av våldsbejakande extremism

Vad är våldsbejakande extremism?

Tanken är fri i det demokratiska samhället, hur extrem den än är. Extrema tankar och idéer både syresätter och utmanar demokratin. De kan bidra till en positiv eller negativ samhällsutveckling.

Våldsbejakande extremism handlar om att bejaka och bruka våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer.

Grundläggande kännetecken för våldsbejakande extremism är:

  • Förenklade världsuppfattningar där vissa grupper eller samhällsförhållanden uppfattas som hotande
  • Bristande respekt för andra människors fri- och rättigheter
  • Intolerans mot andras åsikter
  • Konspirationsteorier
  • Bejakande eller utövande av hot, förtryck, diskriminering, vandalisering, våld eller terror för att förändra samhället
  • Ideologisk övertygelse

 

Både material och handlingar kan sägas vara våldsbejakande. I begreppet ryms därför inte bara öppet
våld likt det vi såg under Göteborgskravallerna juni 2001, Breiviks terrordåd på Utöya 22 juli 2011,
attackerna i Kärrtorp december 2013 eller de förödande attentaten i Frankrike under 2015. Det kan
också vara hot om våld, handlingar som uppmanar till våld, till exempel hatiska inlägg på sociala
medier och aktiviteter som syftar till att skrämma exempelvis politiker till tystnad och där den
underliggande ideologin kommer från en antidemokratisk tankevärld.

I en demokrati är den extrema tanken fri, men den extrema tanken omsatt i våldshandling är brottslig.  

Målet med det förebyggande arbetet är att nå individer med riskbeteenden innan de har begått våldshandlingar eller brott med ideologiska eller religiösa motiv. 

 

Ytterst handlar det om hur vi i samhället bygger upp en grundläggande tro på demokrati och mänskliga rättigheter och hur vi får människor att känna tillit till samhället och till varandra.

 

Ideologierna bakom våldsbejakande extremism

I dagsläget bedömer Säkerhetspolisen att det finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige:

  1. den autonoma miljön (även kallad våldsbejakande vänsterextremism)
  2. vit makt-miljön (även kallad våldsbejakande högerextremism)
  3. den våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön. (även kallad Daesh/ISIS/ISIL/IS)

 

Lägesbild

 

Säkerhetspolisens bedömning av läget hösten 2013 pekar på att ingen av de våldsbejakande extremistmiljöerna har förmåga att genomföra sina avsikter. Det vill säga att omkullkasta det nuvarande statsskicket och ersätta det med en annan typ av styre.

I dagsläget utgör de inte något hot mot demokratin, men de har förmåga att utgöra ett hot mot enskilda individer. Både företrädare för samhällsfunktioner och personer inom den motsatta miljön.

”Det gäller inte minst den autonoma miljön som vi i dagsläget bedömer vara något mer aktiv när det gäller politiskt motiverad brottslighet.”

(Ahn-Za Hagström, Chefsanalytiker, Säkerhetspolisen. Eskilstuna Kuriren, 5 oktober 2013)

 

Den våldsbejakande högerextrema miljön

Under tidsperioden 1999–2009 identifierade Säkerhetspolisen 845 individer som har varit eller är aktiva, misstänkta eller dömda för politiskt motiverade brott. Säkerhetspolisen bedömer att antalet aktiva i landet är stabilt. 2010 rörde det sig om ungefär 100 individer.

Den våldsbejakande vänsterautonoma miljön

Under tidsperioden 1999–2009 identifierade Säkerhetspolisen 564 brottsaktiva individer. 420 var män, 144 var kvinnor. Säkerhetspolisen bedömer att aktiviteten i miljön växer i landet. 2010 var ungefär 100 individer brottsaktiva.

Den våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön

Säkerhetspolisen bedömer att antalet aktiva i miljön är stabilt inom landet. 2010 deltog eller stöttade ungefär 200 individer aktivt våldsbejakande islamistiska verksamheter.

Autonoma miljön

Det den autonoma miljön strävar efter är ett klasslöst samhälle utan styre från någon auktoritet. Uppfattningen inom miljön är att dagens demokrati inte är tillfredsställande. Den enda styrelseformen
som kan accepteras är ett självstyre från folket.

Inom miljön hävdas att kapitalistiska drivkrafter har greppet om dagens samhälle och att detta utgör ett hinder för att uppnå idealsamhället – ett samhälle som är jämställt och klasslöst och där människor med olika ursprung och sexuell läggning ska kunna leva på lika villkor.

Vissa sammanslutningar inom den autonoma miljön menar att ett nytt styrelseskick endast kan uppnås genom revolution. På kortare sikt är målet att försvara arbetarklassen mot vad man uppfattar som olika typer av angrepp. Försvaret mot dessa upplevda angrepp kan innefatta allt från fysiska attacker på meningsmotståndare till laglig lobbyverksamhet för förändrad lagstiftning.

Den autonoma miljöns ärkefiende är de som istället vill inrätta ett auktoritärt styre, vill begränsa invandringen och som säger sig värna den svenska etniciteten. Den avsedda ärkefienden är de som återfinns inom vit makt-miljön samt inom de icke våldsbejakande ideologiska miljöerna vilka ofta refereras till som högerextremistiska.

 

Autonoma miljöns rekryteringsverksamhet

Inom autonoma miljön förmedlas ett budskap om att den som känner sig manad kan ansluta sig till kampen. För den som tar del av ett sådant budskap och känner sig lockad att utföra en handling är utrymmet stort. De potentiella måltavlorna utgörs av både meningsmotståndare och företrädare för samhällsinstitutioner.

Den typen av attentat som förespråkas är många gånger enkla att utföra även för en oerfaren person. Den autonoma miljön attackerar ofta vit makt-miljöns manifestationer och kanske är det vid ett sådant tillfälle som en nybliven våldsbejakande autonom aktivist genomför ett politiskt motiverat brott för första gången.


Att uppmana till lokal aktion och småskaliga attentat är både en strategi och ett ställningstagande med ideologisk grund. Inom miljön är det inte i första hand en formell rekryteringsverksamhet med ansökningar via internet eller dylikt som är vägen in i miljön. Istället är en strategi att propagera för frågor som många i befolkningen sympatiserar med och uppmana personer att agera. Därmed kan rekrytering sägas ske direkt till de aktiviteter som anordnas, exempelvis demonstrationer, ockupationer eller angrepp mot politiska meningsmotståndare eller deras aktiviteter.

Det verkar att det inte bedrivs någon formell rekryteringsverksamhet till den autonoma miljön via internet i större utsträckning. Statens medieråd visar att en av de webbplatser som granskats i studien om våldsbejakande antidemokratiska budskap på internet, och som räknas till den autonoma miljön, har öppnat upp för medlemsansökningar via internet. Flera andra sidor som kan kopplas till den autonoma miljön hade ingen sådan ansökningsmöjlighet.

 

Autonoma miljön - kännetecken

Vanligt förekommande symboler

Här presenteras några vanligt förekommande symboler inom den våldsbejakande vänsterextremismen:

Ovan visas Antifascistisk aktions symbol. Symbolen avbildar två flaggor, en röd och en svart, omgärdade av en svart cirkel. Ovan visas den Revolutionära frontens symbol. Symbolen avbildar organisationens initialer omgärdade av ett rött kugghjul.

 

Websidor inom autonoma miljön
  • antifa.se - AFA:s officiella hemsida
  • motkraft.net - hemsida för extremvänstern där nyheterna skrivs av besökarna
  • socialism.nu - ett debattforum för extremvänstern
  • bokcafet.se - säljer böcker, filmer, musik (har kopplingar till AFA)

Exempel på våldsbejakande kommunikationskanaler på internet


 

 

 

 

 

 

DBF = 

Djurens Befrielsefront

Vit makt-miljön

De ideologiska influenser som finns inom vit makt-miljön i Sverige i dag har sitt ursprung i den våldsamma skinheadrörelsen från 80-talets England. Inspiration har också hämtats från white power-rörelsen i USA. 

I dessa miljöer uttrycktes tydligt motstånd mot invandring. Vit makt-miljön ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet
kan delas in i raser och de ser negativt på invandring av människor som de inte räknar till den vita rasen.

Uppfattningarna kan variera från föreställningen om ett raskrig där extremisterna är soldater, till en uppfattning om att olika raser ska få tillåtas existera i världen vid sidan av varandra så länge de olika raserna inte blandas.

En central tanke inom hela miljön är föreställningen om en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota den vita rasen. De problem som finns i samhället förklaras bero på det judiska inflytandet och det mångkulturella samhället. 

Inom vit makt-miljön är en del av målet ett auktoritärt styre och det verkar finnas drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. Inom vissa delar av vit makt-miljön där rastanken är mycket
framträdande, ses (den vita) kärnfamiljen som viktig. Vita kvinnor anses ha en viktig roll som barnafödare och som familjemödrar. Kopplat till denna föreställning om kärnfamiljen finns ett hat mot personer med andra sexuella läggningar än heterosexualitet.

Högerextremister ser samhället som genomsyrat av det judiska inflytandet, mångkulturalism och liberalism. De ser sig som en del av en motståndsrörelse som ska förändra samhället från grunden och det finns klart revolutionära inslag i deras ideologi.

Vit makt-miljöns rekryteringsverksamhet

Rekrytering sker troligtvis främst till ungdomsgrenarna inom vit makt-miljön. Det är dock, utifrån den information som utredaren haft tillgång till, svårt att avgöra om så verkligen är fallet. Inom ungdomsverksamheterna finns i alla fall en tydlig ambition att rekrytera. Kampanjen ”Bli Aktiv” syftar till att locka medlemmar till Nordisk Ungdom och organisationens studentorganisation Svensk Student.

Genom kampanjen framförs ett budskap om fördelarna med att vara engagerad. Det kan t.ex. handla om att genom det kontaktnät som Nordisk Ungdom erbjuder lättare går att få arbete eller bostäder. Som visats ovan är propagandaspridning med klassiska tillvägagångssätt, såsom flygbladsutdelning, fortfarande vanligt inom vit makt-miljön.

Internet är också ett verktyg som används för att sprida ideologiska budskap. Det finns vägar till rekrytering via internetsidor som personer inom vit makt-miljön står bakom. En av de internetsidor som granskats i rapporten, realisten.nu, uppfattas av Statens medieråd som en rekryteringsplattform för
Svenskarnas Parti (SvP) eftersom det beskrivs att det är tydligt att partiet står bakom internetsidan, både genom reklamen på sidan och genom de länkar som lagts ut.

På sidan ägnas stort utrymme åt nyhetsrekontextualisering vilket enligt Statens medieråd används som ett ideologiskt propagandaverktyg för den politiska verksamheten i partiet. Enligt myndighetens bedömning är sidan troligen en viktig och prioriterad rekryteringsplattform för SvP.

Rekrytering 80-90 talet Rekrytering 2000 talet

 

Spridning via Youtube

 

Vit makt-miljön - kännetecken

Vanligt förekommande symboler

Den högerextremistiska världen har ett rikt bruk av symboler som är mer eller mindre vanliga, och många är inte direkt kopplade till en specifik organisation. Den mest kända, svastikan (hakkors), är förbjuden i vissa länder, och kan tillsammans med andra symboler som tydligt associeras med Förintelsen och nazismen ligga till grund för åtal om hets mot folkgrupp även i Sverige.


I stället används andra mindre belastade symboler, och därtill lanseras nya. Här är några få exempel på symboler som kan vara bra att känna till. Det bör påpekas att dessa symboler, och liknande, kan förekomma även i andra sammanhang och inte enskilt bevisar att det finns en viss politisk inriktning.

triskeleny livsruna2
Tyrrunan
Svenska motståndsrörelsens symbol består av en svart Tyr-runa (efter den fornnordiska guden Tyr) mot en grön bakgrund. Runan användes i Nazityskland och ska symbolisera kamp och seger.
Triskele
Triskele, eller Triskelon, kallas en slags trebent svastika. Den har använts av en rad organisationer både i Sverige och andra länder, bland annat det sydafrikanska nazistpartiet AWB, Afrikaaner Weerstandsbeweging. Tidigare i historien har den bland annat varit en symbol för solen.
Livsruna
Livsrunan eller Livets träd (kallas även ibland för älgrunan eller algiz) kommer också från runalfabetet. Den sägs symbolisera en människa som vänder upp händerna, och står för människa och liv. Symbolen användes av Waffen SS i födelseannonser, och om man vänder den upp och ner blir det en dödsruna som var vanlig i dödsannonser. Förekommer bland annat hos Svenska motståndsrörelsen.

 

Websidor inom vit makt-miljön
  • motgift.nu - nätmagasin, Webb TV och podcast (tidigare kopplad till SvP)
  • logik.se - (tidigare arminius.se). Webbshop, som säljer böcker och tidskrifter
  • motpol.nu - konservativ och identitär tankesmedja
  • arktos.com - identitärt bokförlag
  • nordisk.nu - kan beskrivas som extremhögerns ”facebook”
  • nordfront.se - svenska/nordiska motståndsrörelsens hemsida
  • nationell.nu - nationalsocialistisk nyhetssida
  • midgaardshop.com - en av Sveriges äldsta distributörer av vit makt-musik och kläder
  • metapedia.org - högerextremt uppslagsverk på nätet
  • thorsteinar.de - tyskt klädmärke med association till högerextrema i Tyskland

En översikt av de högerextrema aktörernas webbaserade kommunikation

 

Islamistiska extremistiska miljön

 

Den världsbild som målas upp inom den våldsbejakande islamistiska miljön handlar om ett krig som resten av världen antas bedriva mot muslimer. Kriget förs enligt anhängarna på flera plan: militärt, politiskt, religiöst och kulturellt. Det inkluderar allt från att utländska trupper befinner sig i muslimska länder till karikatyrer av profeten Muhammed och andra upplevda kränkningar och orättvisor mot islam och muslimer i Väst, men även i muslimska länder där regimerna anses vara korrumperade och inte företräda en korrekt tolkning av islam.

Radikala predikanter i Väst försöker skapa en vi och dom-känsla hos unga muslimer som stärker den konspiratoriska föreställningen om att den muslimska gemenskapen, ”Ummah”, är under samlad attack. Därför anser anhängarna till ideologin att muslimerna måste försvara sig med våld. Det anses vara en plikt för den som kan och är det som i den våldsfrämjande miljön kallas för Jihad, ett begrepp som inom islam annars har en mycket bredare betydelse (andlig kamp, strävan etc).

Ett mål för den globala jihadismen är att bygga ett världsomspännande ”Kalifat”, ett muslimskt rike grundat på värderingar som rådde vid profeten Muhammeds tid för nästan 1400 år sedan. För terrornätverket al-Qaida har detta varit ett långsiktigt mål som skulle följa efter den mer prioriterade kampen mot ”korsfararna”, som är en beteckning för Västvärlden.

När Daesh utropade sitt ”kalifat” i delar av Syrien och Irak i juni 2014 befästes den splittring som hade uppstått inom den globala jihadistiska rörelsen. Daesh ledare Abu Bakr al-Baghdadi hade vägrat att svära trohet till al-Qaidas ledarskap, och genom att prioritera byggandet av ett ”kalifat” framför att bekämpa ”den yttre fienden”, Väst, utmanade han al-Qaida som den organisation som ska leda rörelsen in i framtiden. För många unga radikala muslimer i till exempel Europa har denna strategi visat sig vara mer lockande än al-Qaidas tal om ett framtida kalifat, och ökat radikaliseringen.

Såväl al-Qaida som Daesh har sina trogna bundsförvanter bland de olika terrororganisationer i världen som räknas till den globala jihadistiska rörelsen.

Förutom begreppen IS och Isil som nämns, används ordet Daesh som är den arabiska förkortningen av Islamiska staten i Irak och Levanten

OFÖRENLIGT MED VÄRLDSRELIGIONEN ISLAM

Islamiska staten är ingen egentlig stat. Den ideologi Islamiska staten påstår sig följa är oförenlig med världsreligionen islam.

Detta har bland annat The Amman Message från 2005 konstaterat i en kommuniké, som antogs av Islamiska samarbetsorganisationens 57 medlemsländer.

Why Are Women Joining ISIS?

 

Begrepp och allmän information

Islam är en mycket mångsidig religion och den har en mängd varianter. Därför är det svårt att förklara de begrepp som används om och inom islam.

 

Islam är religionen, med alla sina riktningar. De största grupperna kallas sunni och shia. Dessutom finns en mängd mindre riktningar.

Islam är en religion med fem huvudpelare, dvs:

  1. Shahada (Trosbekännelsen): "Man vittnar att det inte finns någon gud annan än Allah och man vittnar att Muhammad är Guds sändebud."
  2. Salat (Bönerna): Dessa skall genomföras fem gånger om dagen. Bönerna styrker och uppmuntrar tron på Gud och inspirerar människan till en strävan mot högre moral och att uppfylla sina plikter som muslim.
  3. Zakat (allmosan/skatt): är den årliga "skatten" av ens egendom som skall ges som välgörenhet till behövande.
  4. Saum (Fastan): Fastan hör till månaden Ramadan som är den nionde i den islamiska månårskalendern. Under denna månad avstår muslimerna från mat, dryck och sexuell aktivitet från dess det ljusnar till dess mörkret har fallit på. 
  5. Hajj (Vallfärden): Till Mecka vallfärdar muslimska pilgrimer under några dargar för att utföra de vallfärdsriter som är föreskrivna i Koranen och Profeten Muhammads tradition. Att utföra vallfärden en gång i livet är en plikt för varje muslim som är i stånd att göra det.

Islam är tro och regler. Man brukar indela Islam som religion i två delar :

Den ena delen är tron, som inkluderar tron på Gud, hans profeter, hans böcker, änglama, Domens dag, och Guds "Qadar" (dvs att ordningen i världen sker efter Guds obegränsade, vetande, vilja, och makt).

Den andra delen är Sharia (Islams regler), som kan omfatta tre element :

  • Dyrkan, och hur den bör upprättas.
  • Moralen och det goda beteendet.
  • Reglerna som styr relationer mellan människorna, såsom: familjenormer, social trygghet, arvslag, ekonomiska principer, brottslagar, och internationella förhållanden.

Islamism avser en politisk inriktning där man ser islam som en politisk och religiös ideologi och där man strävar efter att skapa, eller återupprätta, en islamisk stat. Det finns många sådana politiska synsätt, och islamism är det samlande begrepp som används i väst.

Islamister är inte alla militanta och beredda till våld för att uppnå sina mål. Det finns en mängd olika islamistiska grupper, av vilka de flesta helt tar avstånd från våld.

Islamisten ser sharia lagarna som grund/fundament till allt och söker upp konkretisering utav pelarna samt sharia lagarnas detaljer hos Ulama. Beroende av vem som tolkar, så blir de faktiska tolkningarna väldigt olika. Och det är här den sista uppdelningen sker. Vissa hamnar hos Ulama med extrema fundamentalistiska åsikter kring tolkningen av sharia. Vissa andra hamnar hos de moderata Ulama där de vägleds på ett oerhört mjukare sätt.

Vad menas med islamsk fundamentalism? 

Fundamentalism innebär en strävan att återgå till fundamenten, det vill säga Koranen och profetens tradition som kallas sunna. Det finns fundamentalister som enbart tar fasta på Koranen och andra som också betonar traditionen i olika grad. Fundamentalism har alltså med religion att skaffa och inte med den politiska islamismen. Många muslimer vill leva enligt religionens föreskrifter, men ser ingen orsak till att statsskicket baseras på islam.

En del grupper brukar kallas jihadistiska och anses sträva efter ett heligt krig. Jihad, vad innebär det?
Att tala om jihadism är betänkligt eftersom det inom islam finns många tolkningar av vad begreppet jihad innebär och om det i dagens läge ens finns en religiös ledare som kan utfärda jihad. I allmänhet brukar man säga att begreppet kan innebära dels en inre kamp hos en människa att leva som en god muslim, och dels en rätt att försvara sin religion om den blir hotad eller om någon förhindras att utöva sin religion.

Vad står de organisationer för som ofta förekommer i nyhetsrapporterna, till exempel Hamas, Hizbollah, Boko Haram, Islamiska Staten IS och al-Shabaab?
De kan kan på sätt och vis kallas islamistiska, då de alla strävar efter att upprätta en islamisk stat. De skiljer sig ändå markant från varandra i synen på våld och deltagande i existerande politiska system. Hamas och Hizbollah är nationalistiska och försöker påverka förhållandena inom det politiska systemet på sitt område. Boko Haram, al-Shabaab och IS vill däremot kullkasta de existerande systemen och är mera våldsbenägna. De vill också expandera sitt inflytande över betydligt större områden.

 

Islam brukar kallas en fredens religion, varför utförs det då våldsdåd i dess namn?
Det beror på hur man tolkar begrepp som jihad. Inom islam råder som nämnt uppfattningen att man får försvara sin religion då den blir hotad, och många muslimer uppfattar att deras religion är hotad just nu. De uppfattningarna stärks bland annat av diskussionen i väst om muslimska kvinnors klädsel och om moskébyggen och också av västliga drönarattacker som har dödat kvinnor och barn. Också de kristna korstågen genomfördes på sin tid i syfte att befria och rensa.

Vilka är IS?

Foto:

IS, Islamiska staten, är en militant terrorgruppering som kämpar för att införa en extrem form av islam, med våld om så behövs. IS har invaderat landområden i Syrien och Irak, gjort sig skyldiga till brutala människorättsbrott och rekryterat anhängare från hela världen i sin krigföring.

Vad vill IS egentligen?

Islamiska staten företräder en extrem variant av sunniislam. Inom islam finns en skiljelinje mellan sunniter och shiiter. Skillnaden består – mycket kortfattat - i vem som ska räknas som profeten Muhammeds efterträdare och vilka som ska vara hans uttolkare (imamer).

IS företräder en riktning som förespråkar en återgång till de lagar och traditioner som rådde vid tiden för Muhammeds död på 600-talet. Trosriktningen kallas wahhabism eller salafism och är inte helt ovanlig inom islam. Men det som särskiljer IS och al-Qaida och liknande terrorgrupperingar är att de vill införa de gamla traditionerna med våld och att de anser sig ha rätt att döda alla som inte följer deras lära.

IS, ISIS, ISIL, Daish – varför så många olika namn?

Islamiska staten, förkortat IS, är det namn som rörelsen givit sig själv, en benämning som kommer från arabiskans al-Dawla al-islamiyya fi al-Iraq wal-Sham, vilket ordagrant betyder Islamiska staten i Irak och Levanten. På arabiska förkortas namnet Daish. ”Levanten” är en ålderdomlig benämning på länderna kring östra Medelhavet.

ISIS och ISIL används mest i engelskan, medan Frankrike förespråkar Daish, som ett sätt att ”förminska” IS. Skälet att använda Daish skulle vara att namnet inte ger några associationer till Islamiska staten på andra språk än arabiska, ett namn som många anser är alltför grandiost och anspråksfullt för en terrororganisation. IS är dock den term som de flesta svenska medier, inklusive DN, anammat.

 

Kriget i Irak

 

Why Are Pictures of Muhammad Forbidden In Islam?

 

Islamistiska extremistiska miljöns rekryteringsverksamhet

Den islamistiska extremistiska miljön bedriver rekryteringsverksamhet i sociala sammanhang och på platser där människor träffas. Det finns rekryteringsverksamhet som särskilt riktar sig till unga.

Bland annat beskrivs att fysiska arenor som lokaler och mötesplatser för ungdomsverksamheter har använts. De tillvägagångssätt som beskrivs är att föreläsningar hållits för ungdomsgrupper där ett
islamistiskt budskap framförts. Rekrytering har också skett vid predikningar och framförande av budskap i en religiös kontext. Därutöver har filmer med militant islamistisk propaganda visats och budskap spridits på nätet, exempelvis genom webbplatser, bloggar och i sociala medier.

Det är dock inte arenorna som är av betydelse utan det är sociala relationer som gör att kontakt skapas mellan en person med avsikt att rekrytera och en person som potentiellt kan bli rekryterad. Säkerhetspolisen beskrev år 2010 att de sociala relationerna hade stor betydelse för att personer skulle dras in i nätverken, där cirka 80 procent var sammankopplade genom vänskapsrelationer. Visserligen möjliggör internet att många kan ta del av den propaganda som förmedlas, men för en radikaliseringsprocess är ett fysiskt möte nästan alltid av större betydelse.

Nätpropagandan 

Sociala medier är den viktigaste rekryteringsplattformen

Nätet erbjuder: Det här bidrar till att:
  • Kontakt med extrema personer och nätverk
  • Deltagande
  • Tillgång till propaganda
  • En ekokammare för extrema åsikter
  • Påskynda radikaliseringsprocessen
  • Öka risken för ”självradikalisering”

 

Rekrytering på Facebook

  • Privata konton
  • Hemliga grupper för speciellt inbjudna
  • Privata meddelanden

 

Tre delar i IS-propagandan:
  • Skrämma motståndarna
  • Byggandet av Kalifatet
  • Hjältestatus och belöning

Propagandan massproduceras i format som lämpar sig väl att streama i sociala medier. Det är korta filmproduktioner på flera språk med avancerad animering, stilfull redigering och ljud. Trots att propagandaflödena inte styrs centralt har man lyckats att åstadkomma en enhetlighet, ett varumärke. Hela tiden utökas produkten med något nytt för att behålla mottagarens intresse. Detta
har lett till de mest bestialiska och bisarra massmord som utförts av islamistiska terrorister. 

När ett våldskapital har etablerats behöver inte våld längre utövas för att den avskräckande effekten ska fungera.

Ett skifte som skett i propagandan under 2015. De horribla morden och terrorismen fortgår, men huvudbudskapet är nu inriktat på skönmålning av den nya så kallade staten.

Verkligheten med terroriststyre, förtryck, våldtäkter, avrättningar och krigets elände lyser med sin frånvaro. Propagandan pumpar ut bilder och filmer på välmående familjer, shoppingcenter, lyxhotell, fungerande el- och vattenförsörjning, gratis kollektivtrafik, barn- och äldreomsorg, obefintlig kriminalitet och hederliga ämbetsmän. Alltså mycket av det som många länder i regionen inte kan skryta med.

Exempel på propaganda

 

Framväxt av ”jihadi-cool-kultur”

 

Islamistiska extremistiska miljön - kännetecken

Vanligt förekommande symboler

Här presenteras några vanligt förekommande symboler inom den våldsbejakande islamismen:

al Nusrah Al Shabab

Ovan visas Daeshs vanligast förekommande symbol, tillika flagga. Överst i flaggan finns shahada, den muslimska trosbekännelsen: ”Det finns ingen Gud utom Allah, Mohammed är Guds budbärare”. Cirkeln med texten är en kopia av profeten Mohammeds sigill, med orden ”Gud”, ”Profet” och ”Muhammed”. Flaggans svarta bakgrund symboliserar profeten Mohammeds krigsflagga, som var helt svart.

 

Ibland sägs att flaggan inte har med extremism att göra, utan islam. Den innehåller också komponenter knutna till islam som i sig inte är liktydiga med extremism, men designen på flaggan är ny och den används uteslutande av jihadistiska grupper som bedriver en militant kamp. Enligt experter symboliserar flaggan bland annat jihad och kampen för kalifatet. Att den muslimska trosbekännelsen finns med är också ett sätt för de här terrorgrupperna att försöka göra flaggan helig för muslimer.

Ovan visas Jabhat al-Nusrahs vanligast förekommande symbol, tillika flagga. Överst i flaggan finns shahada, den muslimska trosbekännelsen: ”Det finns ingen Gud utom Allah, Mohammed är Guds budbärare”. Under shahadan står texten Jabhat al-Nusrah.

 

Det islamistiska partiet Hizb ut-Tahrir har en liknande flagga med trosbekännelsen i vitt på svart bakgrund, men utan sitt namn under.

Ovan visas Al-Shabaabs symbol. Symbolen visar två AK-47 över en uppslagen Koran mot bakgrunden av Somalias karta. Texten utgörs av en muslimsk shahada, den muslimska trosbekännelsen: ”Det finns ingen Gud utom Allah, Mohammed är Guds budbärare”. Al-Shabaab använder också samma svarta flagga som Daesh.

 

Webbsidor inom våldsbejakande religiös extremism
Internet är en viktig plattform i den Jihadistiska propagandan. Det finns en rad Facebook-sidor som
sprider extremistiska budskap på svenska. För att få en bild av islamska statens retorik går det att läsa
den engelskspråkiga nättidningen Dabiq. Den går att finna på www.clarionproject.org.

 

 

 

 

 

En fjärde kategori som bör beaktas

Den ensamme tyste

Den ensamme tyste (DET) kan återfinnas inom alla tre av ovanstående kategorier men också agera
helt fristående, kanske utifrån ett eget trauma eller egen agenda. Från tragiska skolmassakrer som vi
framförallt ser som en amerikansk företeelse men som även förekommit i Finland och tyvärr numera
även i Sverige går det ofta att spåra attentaten till en ensam gärningsman som ibland har mycket
banala motiv till sitt handlande. Ensamhet, ett växande hat och frustration i kombination med en
personlig problematik skapar ibland tickande bomber som kan explodera utan att vi haft förmåga att
se signalerna i förväg. 

Hotet från ensamagerande som självradikaliseras

Individer som inte är en del av de etablerade extremistiska nätverken kan ändå, av olika skäl, agera utifrån den ideologi som finns inom en extremistisk miljö.

Danska Center for Terroranalyse (CTA) menar att personer som på egen hand begår terrorbrott själva kan sätta samman sin militanta ideologi utifrån extremistmiljöers budskap.

Det behöver dock inte vara så att en ensamagerande individ varit en del av en extremistisk miljö, även om de säger sig agera utifrån en viss miljös ideologi. Det finns personer som identifierar sig med en ideologisk miljö utan att ha kommunicerat med någon inom den miljön.

Ensamagerande är svåra att upptäcka för säkerhetstjänster och polis. Ju färre kontakter en person med attentatsavsikt har med utomstående, och ju mindre materiellt stöd de får från andra, desto större är risken att de kan lyckas genomföra sina attentatsplaner.

Anders Behring Breivik

 

Återigen får Anders Behring Breivik utgöra exempel på hur en person ensam planerar och genomför ideologiskt motiverade attacker. Det faktum att han inte involverade andra i planeringen har troligen bidragit till att upptäcktsrisken var lägre än vad den annars hade varit. Anders Behring Breivik agerade ensam, men han radikaliserades inte i en isolerad miljö. Han var en av dem som hade kontakt med andra radikaliserade personer, främst över internet. 

Radikaliseringsprocessen kan löpa hela vägen fram till ett attentat bara genom konsumtion av våldsbejakande extremistisk information på mainstreamwebbplatser på internet.

Radikalisering

Vad är radikalisering?

Processer in i våldsbejakande extremism brukar beskrivas som radikalisering. Begreppet är långt från lyckat. Att ha radikala åsikter är både bra och välkommet i det demokratiska samhället. Men eftersom radikalisering är ett väletablerat begrepp i sammanhanget används det även i det här materialet.

Radikaliseringsprocesser – vägar in i våldsbejakande extremism – beskriver generellt hur en individ i ökande grad accepterar våld som medel för politiska syften. Processerna kan vara korta eller långa. De kan ske gradvis eller mycket snabbt. De kan generellt kännetecknas av:

  • Intensiv socialisering inom en viss grupp on- eller offline
  • Avståndstagande från andra sociala sammanhang; familjen, gamla vänner, i skolan och på fritiden
  • Acceptans av extrema idéer och metoder
  • Bejakande och bruk av våld
  • Anslutning till organiserade extrema grupper eller nätverk

Radikaliseringsprocessen

Push- och pullfaktorer

Oftast handlar det om känslomässiga orsaker, inom forskningen talas det om push- och pullfaktorer. Pushfaktorer är det som genom yttre påverkan styr en individ mot våldsbejakande miljöer medan pullfaktorer är sådant som lockar till en radikalisering.

Pushfaktorer

Pullfaktorer 

  • Upplevelser av utanförskap
  • Identitetssökande
  • Söker spänning
  • Låg självkänsla
  • Starkt samhällsengagemang
  • Globala orättvisor
  • Upplevda besvikelser kring demokrati och samhälle 
  • Känsla av makt och kontroll
  • Status av att vara någon
  • Social gemenskap
  • Övertygelse om att handla rätt
  • Trygghet och känslan av att hittat hem

 

Tunnel

Radikaliseringsprocessen

En process som leder till att en person i en ökande grad accepterar eller uppmuntrar till våldsanvändning eller andra olovliga medel för uppnå politiska eller religiösa mål.

Vad startar radikaliseringsprocesser?

Det finns många anledningar till att en individ går in i radikaliseringsprocessen och fortsätter längre in, eller vänder och går tillbaka till samhället igen. Ofta handlar det om ett samspel mellan flera orsaker på en gång. Någon söker ett socialt sammanhang och tillhörighet. Då spelar ofta själva ideologin mindre roll – den växer fram gradvis. Andra har upplevt något avgörande, som ett överfall eller en livskris. Då kan upplevelsen utveckla en ny livs- och världsuppfattning, ofta fientlig och konspiratorisk. De som redan är ideologiskt övertygade kan möta en mentor, en så kallad ”radikalisator”, inne i radikaliseringsprocessen  som påverkar och inspirerar dem. Då kan tröskeln till att bruka våld sänkas under kort tid. Vägen från tanke till handling kan gå snabbt.

Från tanke till handling

Oavsett vilka orsaker som får en individ att dras in i en radikaliseringsprocess, brukar en fortsatt utveckling kännetecknas av följande:

  • en kognitiv utveckling mot en alltmer ensidig, svart-vit verklighetsuppfattning, som inte ger utrymme för alternativa perspektiv
  • en vidareutveckling där verklighetsuppfattningen upplevs så akut och allvarlig att drastiska handlingar är nödvändiga och rättfärdiga – ändamålet helgar medlen

Radikalisering och kontaktskapande via internet

För den som blir föremål för rekryteringsförsök finns ofta motverkande krafter i personens närmiljö. Det kan vara anhöriga, föreningar eller församlingar som ser vad som sker och som försöker motverka både en radikaliseringsprocess och en rekrytering av en individ till en extremistisk miljö. Men, om rekryteringen eller radikaliseringen sker via internet kan den ändå pågå utan att anhöriga uppmärksammar vad som sker.

Som beskrivits är radikalisering ett komplext fenomen och kan aldrig sägas bero på endast en orsak. Att det finns våldsbejakande extremistisk information på internet kan därför inte användas som tillräcklig förklaring till radikalisering. Samtidigt kan förekomsten av sådan information vara en pusselbit i en persons radikaliseringsprocess.

Det vanligaste när personer radikaliseras via internet är att de förr eller senare har fysisk kontakt med andra radikaliserade personer.

Säkerhetspolisen påpekar att individer eller små grupper kan radikaliseras förhållandevis isolerat och finna stöd i sin ideologiska orientering genom information på internet. Radikaliseringsprocessen kan pågå inom den lilla gruppen eller hos en individ och först i ett senare skede leda till att kontakt tas med etablerade nätverk. Säkerhetspolisen menar att internet har flera funktioner inom olika svenska våldsbejakande ideologiska miljöer. Dels möjliggör internet social interaktion mellan etablerade personer inom miljön som vill pröva sina ideologiska argument eller som planerar och genomför aktiviteter. Dels möjliggör internet att personer som tidigare inte haft kontakt med varandra kan knyta kontakter. I det senare fallet kan det handla om att en person framför ett budskap och att andra personer till en början utgör en publik, som kan välja att ta kontakt med personen som framfört budskapet. Personer kan ha fått sitt första intresse för en ideologi direkt via internet eller i något sammanhang i den fysiska miljön. I det senare fallet kan de använda den information de fått som utgångspunkt för att söka mer information på internet.

Exempel på olika användningsområden för internet inom extremistmiljöer exemplifieras här genom Säkerhetspolisens beskrivning av hur internet används inom den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön i dag:

  1. Förmedla ideologiskt material såsom bilder, symboler, musik och film. Personer som rest till konfliktzoner har använt sociala medier och bloggar för att beskriva sina erfarenheter och sprida propaganda.
  2. Kontaktskapande. Likasinnade personer kan få sina egna åsikter bekräftade och utmanade av andra personer och själva utgöra inspiration för andra i formandet av deras ideologi.

Kontakterna kan etableras i chattforum eller t.ex. via kontaktuppgifter på webbplatser. Personer som redan har en etablerad kontakt använder också internet för att förstärka dessa kontakter.

Säkerhetspolisens uppfattning är att internet är en väl integrerad del i de våldsbejakande extremistmiljöernas verksamhet och kan användas för att stärka den egna rörelsen.

Idéerna sällan det viktigaste

De primära orsakerna till att unga söker sig till våldsbejakande extremistmiljöer är sällan de extrema idéerna. Även om ideologin spelar en viktig roll, är det ofta gemenskapen i gruppen som lockar först.

Forskning visar att motiv till att bejaka extremistiskt våld kan grupperas i två övergripande kategorier: strukturella faktorer och upplevelsestyrda faktorer.

Strukturella faktorer

Exempel: ekonomisk orättvisa, arbetslöshet, utanförskap, bostadsbrist, miljöförstöring, korruption, ökad mångfald, diskriminering, maktmissbruk, segregation, invandring, polisvåld, väpnade konflikter runt om i världen.

Exempel: kontakt med eller del av gäng/subkultur/nätverk on- och offline som tycker att våld är legitimt som medel mot upplevda hot eller orättvis behandling.

Upplevelsefaktorer

Exempel på händelser som skapar någon form av kris eller trauma på det individuella planet:

  • en ekonomisk kris, som att bli av med jobbet eller uppleva det omöjligt att ta sig ur en socialt svår situation.
  • en politisk kris, som att uppleva sig marginaliserad, utsatt för diskriminering eller korruption.
  • en personlig kris, som att uppleva en familjetragedi eller att bli utsatt för brott.

Exempel på upplevelse: ilska, upprördhet, rädsla, stress, hot, exkludering, maktlöshet.

Att reagera med ilska eller upprördhet handlar ofta om att solidarisera sig med fler som man uppfattar som hotade eller utsatta. För många leder det till att man engagerar sig för att med demokratiska medel bidra till förändring. För ett fåtal kan upplevelserna bidra till att man radikaliseras. Upplevelserna utnyttjas också i propaganda och rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper.

Huvudvägar

Säkerhetspolisen har identifierat fyra generella huvudvägar:

Utagerarens väg

Består vanligtvis av en trasslig bakgrund, otrygg uppväxt och tidig inblandning i kriminalitet. Individen söker uppmärksamhet, spänning och en identitet genom att bryta regler, provocera, slåss och bråka. Det är vanligt med erfarenhet av våld som en metod för konfliktlösning från unga år. Våldsbejakande extremism kan locka av just av den anledningen − där anses våld vara normalt, legitimt och rent av önskvärt.

Grubblarens väg

Kännetecknas av ett sökande och inåtvänt beteende. Individen har svårt att finna sig till rätta i samhället, hänger på nätet, läser och funderar. Bakgrunden kan vara en trygg uppväxt i en familj som uppmuntrat tänkande och diskussioner om politik, ideologi och religion. Därför kan det ligga nära till hands att välja en intellektuell väg in i extremism. Här kan plötsliga samhällshändelser som miljökatastrofer, krigsutbrott, eller ekonomisk kris vara faktorer som driver individen in i våldsbejakande extremism motiverad av ideologiskt tänkande om orättvisor i samhället.

Familjens väg

Det finns de som dras till extremism av den enkla anledningen att sådana idéer redan anammats i den familj, släkt eller vänkrets som hon eller han är uppväxt i. Det handlar då inte om något som driver individen mot extremism, utan det finns som något ”normalt” från början. Många har upplevt en isolerad barndom med få kontakter utanför familjesfären.

Kontaktsökarens väg

En del dras till extremistmiljön av sociala skäl, för att hon eller han söker närhet och gemenskap. Kärlek eller önskad vänskap med en speciell individ som redan finns i miljön kan vara den faktor som driver kontaktsökaren. Därför är det i regel en slump att kontaktsökaren dras in i våldsbejakande extremism och vilken typ av extremism gruppen står för.

Ett ungdomsfenomen?

Radikaliseringsprocessens olika steg är psykologiska processer och sociala påverkansfaktorer är viktiga förklaringsorsaker till radikalisering som fenomen. De olika vägarna till radikalisering som beskrivits tidigare porträtterar personer med sociala behov och många av dessa behov är sådana som typiskt sett förknippas med ungdomstiden, exempelvis identitetssökande, meningssökande, låg självkänsla, utanförskap osv.

De kartläggningar som gjorts av personer som är engagerade i politisk extremism visar att extremism i hög grad kan beskrivas som ett ungdomsfenomen. Det är relativt vanligt att ungdomar begår brott, men det är ändå en mycket liten andel av alla ungdomar som begår politiskt motiverade brott.

Brå och Säkerhetspolisen skriver att förklaringen till deltagandet i politiska handlingar främst kan kopplas till ungas attityder och värderingar. De unga som är mest benägna att begå politiskt motiverade brott är de som har ett intresse för politik och samhällsfrågor och som upplever sig kunna påverka genom sitt handlande, men som samtidigt har lågt förtroende för samhället.

Politiska extremistmiljöer​ (autonoma och vit-makt)- 15-30 års åldern

Den politiskt motiverade brottsligheten accelererar hos individer i extremistmiljöer från 15 års ålder till 19 års ålder, för att sedan avta relativt snabbt.

Den åldersgrupp som har flest brottsmisstankar gällande politiskt motiverade brott inom den politiska extremismen är personer som är 18 år.

Vissa individer inom miljön fortsätter att begå politiskt motiverade brott efter gymnasietiden vilket också är förklaringen till att genomsnittsåldern för personer som misstänks för politiskt motiverade brott är 20 år. 

Relativt få politiskt motiverade brott begås av gärningspersoner äldre än 23 år och mycket få av gärningspersonerna är över 30 år.

Islamistisk extremism 15-36 års åldern

Säkerhetspolisen skriver följande:

Majoriteten av dem som radikaliserats i en våldsbejakande islamistisk kontext i Sverige är mellan 15 och 30 år. Det finns ett fåtal exempel på personer under 15 år som har visat intresse för våldsbejakande islamistisk extremism, och det förekommer information som tyder på ett mindre antal misstänkta försök att rekrytera personer under 15 år. (…) Även om själva radikaliseringsfasen ofta inträffar innan 30-årsåldern fortsätter många personer att vara aktiva längre upp i åldrarna.

Hur arbetar vi förebyggande gällande radikaliseringsprocessen?

Radikaliseringsprocessen

Förebyggande och stödjande arbete

Fokus på samtal - Förståelse är A och O

 

  • Argumentera inte - resonera
  • Försök att intressera dig för hur han tänker (för det är oftast en han)
  • Se inte eleven, ungdomen eller personen som ett problem - däremot kan hen vara i problem

 

 

Mer stöd- och kunskapsmaterial finns på:

http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/metod/samtalskompassen/samtal-individ/

Ladda ner och läs gärna igenom materialet.

Främjande arbete

Kommunen

Känner du igen dig som kommunal tjänsteman?

Förhoppningsvis inte.

 

Kommunen jobbar preventivt - med vanligt socialt arbete

Det handlar om att bjuda in till samtal i vardagliga situationer i verksamheterna, där så många som möjligt känner delaktighet, tillit, inflytande och framtidstro. Från förskolan och framåt. Ett av skolans grundläggande uppdrag är att få elever att växa, trivas och utvecklas, känna sig värdefull och tro på framtiden. Utbildningen i skolan ska utformas så att den stämmer överens med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom människors lika värde, lika rättigheter och jämställdhet mellan könen.

I skolan, på fritidsgården, graffitikursen eller fotbollslaget ser vi hela tiden trygga lärare, fritidsledare eller tränare som utmanar ungas åsikter i allmänhet, för att få unga att argumentera, och om de är antidemokratiska i synnerhet, för att utmana en ibland svartvit världsbild med enkla svar på komplexa frågor. 

Samverkan kan exempelvis ske genom Sociala insatsgrupper. Syftet med arbetet i de sociala insatsgrupperna är att, på individnivå, möjliggöra att hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer kan samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten samarbetar med Polisen och andra berörda myndigheter och att de tillsammans fokuserat och uthålligt använder sin samlade kompetens.

Exempel på ärenden en kommun kan komma att hantera
  • Signaler från grundskolor om att ungdomar använder symboler, tittar på videoklipp, tittar på föredrag och öppet sympatiserar med extrema rörelser.
  • I samverkan med anhöriga och andra myndigheter stoppa (samtala med) personer från att resa till konfliktområden.
  • Få samtal från oroliga anhöriga och professionella om ungdomar som uppvisar tecken på ökad radikalisering.
  • Informera samarbetspartners om platser, lägenheter, lokaler och andra aktiviteter som kommit till vår kännedom. Exempel på detta kan vara öppen spridning av IS- propaganda på någon plats i kommunen.
  • Samverka med verksamheter där tecken på radikalisering kan finnas. Exempel på detta är olika utbildningsinstanser(gymnasier, SFI, samhällsintroduktion etc), boendemiljöer, institutioner och föreningar.

Bemötande

För att bemöta en person med anknytning till den extrema miljön gäller det att ha en god kunskap
samt insikt om sitt eget förhållningssätt.


En person handlar nästan alltid utifrån vad hen anser vara rätt och riktigt - hur fel det än kan verka när
vi utgår från vår egen moraluppfattning eller ideologi. Att nedvärdera eller tillintetgöra sin
samtalspartner leder sällan till framsteg, tvärt om så krävs respekt för den andre och förmåga att inte
blanda ihop person och åsikt. Samtidigt är det viktigt att bemöta rasistiska eller fientliga åsikter för att
undvika att extrema tankar normaliseras.


Var noga med att ta stöd av kollegor eller andra i din närhet för att få hjälp att möta extrema åsikter.
Det är också viktigt att vara en god förebild och erbjuda ett alternativ till de ideal den radikaliserade
skaffat sig inom de våldsbejakande miljöerna

Samverkan

Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har en stark förebyggande effekt. Samverkan ska
fungera i vardagen och inte bara vid akuta lägen. I samverkan lär vi oss om attityder och risker inom
kommunens olika verksamhetsområden. Det är också genom samverkan som kunskap och
förebyggande metoder sprids.

Exempel på aktörer att samverka med:

  • Skola
  • Polisen
  • Socialtjänsten
  • Elevhälsan
  • Fritidsgårdar
  • Hem
  • Föreningsliv
  • Politik
  • Civilsamhället
  • Psykiatrin
  • Avhopparstöd
  • Arbetsförmedlingen
  • Försäkringskassan

Ta reda på vilka aktörer som du kan tänkta dig behöva ha en närmare samverkan med i frågorna inom området.

Viktiga samverkansnätverk i kommunen

Sociala insatsgrupper (SIG)

Samordnare från socialförvaltningen samarbetar med polis och andra samarbetspartners för att koordinera stöd runt en enskild ungdom i syfte att komma ifrån kriminalitet.

Samverkan kring barn och unga (SAMBU)

Rektorer, elevhälsan, socialsekreterare, fältassistenter, bibliotek, kyrkan och polisen.

Kartlägger behov och samverkar kring barn och ungdomar som far illa  eller riskerar att fara illa i det lokala området genom förebyggande arbete och genom att begränsa uppkomna situationer.

Delger varandra lägesrapporter, planerar och följer upp genomförda insatser. 

Kunskap

Det är viktigt med god kunskap om och att det finns ett planerat sätt för hur kunskap ska inhämtas och spridas. Kunskap är en färskvara och det är viktigt att vara informerad om hur olika grupperingar
utvecklas, vilka framgångsrika metoder som arbetas fram och vilken forskning som bidrar till ökad
förståelse. Det är också viktigt att ha en god lokal kunskap för att snabbt reagera om något oförberett
inträffar, till exempel personer som påbörjar en radikalisering eller nyinflyttade personer som redan är
etablerade i någon gruppering. Här har alla ett gemensamt ansvar att vidarebefordra information.

Ha en dialog på arbetsplatsträffar, föräldramöten eller andra relevanta forum.

Sprid och inhämta information för att delta aktivt i det förebyggande arbetet.

Stödmaterial

Stödmaterial

I nästa del kommer du få exempel på utbildnings- och stödmaterial som du kan ha användning för beroende på behoven i din verksamhet.

Utbildningsmaterial - Metodstöd för dialog med unga

PDF för utskrift

http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/material/pdf/

Utbildningar och kunskapsmaterial

http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/oversikt/

Screenshot från http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/oversikt/

Utbildningsmaterial - Arbete mot näthat

Tillsammans mot näthat, med din hjälp är det möjligt

Via nätet får rasistiska och sexistiska budskap stor spridning, men även elakheter, ord och kommentarer som gör att mobbning följer med många barn hem. Med kampanjen No Hate Speech Movement uppmärksammar Statens medieråd hatet på nätet, med hopp om att det ska sluta.

Vad är No Hate Speech Movement?

Statens medieråd har fått i uppdrag av regeringen att genomföra kampanjen No Hate Speech Movement i Sverige.

Syftet med kampanjen är att förebygga rasism, sexism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans, samt att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet.

Statens medieråd ska se till att kampanjen även når barn och unga med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar.

http://nohate.se/

Utbildningsmaterial - Stärka barns och ungas eget kritiskt tänkande i relation till medier

Logotyp Statens medieråd

http://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.916.html

Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt. 

Det är här källkritiken kommer in. Källkritik handlar om att förstå att texter och bilder har en avsändare och ett syfte – även om detta inte redovisas öppet. Källkritik kan formuleras i en fråga: ”Av vem och varför?”.

MIK för mig - Elever

Utbildningsmaterial - Arbete mot rasism och intolerans

http://www.levandehistoria.se/klassrummet

Utbildningsmaterial - Stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna

Socialstyrelsens logotyp

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-2

Utbildningsmaterial - Handbok för våldsförebyggande arbete

http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/inget-att-vanta-pa20121212.pdf

Handbokens syfte är att skapa förståelse för och möjliggöra utveckling av en kunskapsbaserad våldsförebyggande praktik med genusperspektiv för barn och unga i Sverige. Den utgår från genusvetenskapliga perspektiv på våld och folkhälsovetenskapliga perspektiv på våldsprevention. Ambitionen har varit att samla viktig kunskap om våld, genus och prevention på ett och samma ställe. Denna kunskap visar hur vi tillsammans faktiskt kan få våld att upphöra.

Nivåer inom det praktiska arbetet

Det praktiska arbetet

Att arbeta förebyggande i ordets mest bokstavstrogna betydelse. Målet är att nå individer med riskbeteenden innan de har begått våldshandlingar eller brott med ideologiska eller religiösa motiv.
Arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism stannar dock inte vid att enbart handla om att förebygga så att människor dras in i brottslighet med politiska/ideologiska motiv. Perspektivet på insatser måste vara mycket bredare än så. Ytterst handlar det om hur vi i samhället bygger upp en grundläggande tro på demokrati och mänskliga rättigheter och hur vi får människor att känna tillit till samhället och till varandra. Helheten kan illustreras så här:

Det vardagliga arbetet delas in i tre nivåer; grönt, gult och rött läge. Oavsett nivå ska arbetet bedrivas utifrån ett förebyggande och stödjande perspektiv.

 

Grön nivå
Grön nivå är ett normalläge där värdegrundsarbete, samtal och dialog syftar till att upprätthålla sunda åsikter och ett öppet och inkluderande samhälle. Insatserna är generella, det vill säga att de riktar sig till alla, till exempel på en skola, arbetsplats eller i en förening. I grönt läge pågår också omvärldsanalys och kunskapsspridning.

Ett aktivt arbete under grönt läge syftar till att tidigt upptäcka tecken på oro och att vara väl förberedd om något händer. Tecken på oro i grönt läge kan vara:

 

  • personer som ger uttryck för oro och en känsla av otrygghet
  • tilliten brister mellan människor i kommunen
  • klotter, klistermärken eller annat som riktar sig mot grupper i samhället förekommer
  • grupper som känner sig diskriminerade
  • individer eller grupper står utanför den sociala samhörigheten

Ett väl strukturerat arbete ger möjlighet att hantera eventuella störningar eller uppkommen oro.

I den gröna zonen finns verksamhet som bygger upp kunskap och tilltro till demokrati och mänskliga rättigheter och får människor att känna tillit till samhället och dess institutioner. 

 

Gul nivå
Vid gul nivå finns en identifierad problematik. Det kan vara signaler från en skola, polis eller socialtjänst om en förhöjd risk. Arbetet här inriktar sig på en specifik problematik och det kan bli aktuellt att kalla samman skolpersonal, poliser och socialarbetare för att samverka kring den identifierade problematiken.

Tecken på oro i gult läge kan vara:

 

  • unga som signalerar åsikter och budskap genom våldsbejakande symboler och märken
  • personer ger som uttryck för hat mot bestämda grupper
  • osunda gängbildningar och sammankomster som kan kopplas till extrema organisationer
  • ökning av mobbning eller trakasserier
  • tilltagande skadegörelse och klotter

Dessa tecken innebär inte med automatik att det finns personer som radikaliserats men det finns en tydligt förhöjd risk och det är viktigt att det dokumenteras för att underlätta eventuellt fortsatt arbete kring problematiken. Oro som bör lyftas i någon av kommunens samarbetsgrupper ska anmälas till kommunens sociala insatsgrupp (SIG).

I den gula zonen finns verksamhet som fokuserar på att fånga upp människor med en svagare tillit till samhället och demokratin och som attraheras av eller redan engagerat sig i extremistiska miljöer och börjat anamma extrema åsikter. 

 

Röd nivå
Röd nivå innebär det att det finns en tydlig och individinriktad problematik. På röd nivå finns personer med ett uttalat riskbeteende som redan har, eller som löper stor risk att begå våldshandlingar eller annan kriminell verksamhet som går att koppla till hens ideologi eller åsikter.

Tecken på riskbeteende kan vara:

 

  • individer som tillbringar mycket tid med att studera hemsidor, böcker och filmer med ett tydligt extremistiskt budskap
  • personer som är inblandade i tydliga händelser med inslag av våld eller upplopp grundade i extrema åsikter
  • personer som uppträder med tydliga märken och symboler som står för extrem ideologi
  • personer som är inblandade i annan kriminalitet som kan kopplas till hens extrema åsikter

Det kan vara svårt att avgöra vad som ska klassas som extrema och våldsbejakande åsikter men det kan till exempel vara:

 

  • Intoleranta åsikter som förkastar demokratiska principer
  • En konspiratorisk syn på människor och grupper till exempel judar, invandrare, kapitalister eller homosexuella
  • Argumenterar för absoluta lösningar med tydliga våldsinslag
  • Försöker att legitimera sina åsikter genom en stark misstro mot rådande samhällsordning

Utöver ovanstående kan man också se förändringar i en persons umgänge som kan tyda på en förhöjd risk:

 

  • Isolering från både från vänner och familj
  • Umgänge i nya kretsar som kan ge anledning till oro, till exempel kriminella gäng.
  • Byter eller slutar med fritidsintressen.
  • Uppträder aggressivt och lättprovocerat.

För att göra en riktig bedömning när det gäller oro kring en person eller grupp är det viktigt att värdera konsekvenserna av olika insatser. Det kan ibland till och med vara effektivare att vara passiv och inte ingripa alls men för att göra den bedömningen krävs analys av olika möjligheter och scenarion. En värdering av en konsekvens kan till exempel ta hänsyn till:

 

  • Riskerar en insats att förvärra och stigmatisera individen och göra insatsen kontraproduktiv?

  • Finns det risk att förlora viktiga sociala aktörer kring personen?

  • Kan du ha missbedömt situationen och gjort övertolkningar? Har tecknen som skapat oron andra förklaringar eller orsaker?

  • Kan ett passivt agerande leda till en normalisering?

  • Finns det risk att situationen förvärras vid passivitet?

I den röda zonen finns verksamhet som riktar sig till människor som etablerat sig i extremistmiljöer där våldsbrott med ideologiska/politiska motiv planeras eller begås.

Nationell stödtelefon om våldsbejakande extremism

Röda korset

Visita – svensk besöksnäring

 

 

Nationell stödtelefon om våldsbejakande extremism

http://www.redcross.se/kontakt/valdsbejakande-extremism/

Känner du någon som är aktiv i en våldsbejakande extremistisk rörelse? Eller är du orolig att en anhörig är i riskzonen för att dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse?

Nu kan du ringa 020 - 100 200 för att få tips och råd om vad du kan göra för att hindra att din anhörig dras in våldsbejakande extremistisk rörelse. Vi ger också stöd om du bara vill prata om din oro.

Vi har öppet vardagar mellan 09:00 – 15:00. Resten av tiden kan du lämna ett meddelande på vår telefonsvarare så ringer vi upp så snart det går.

Vi talar svenska, arabiska, kurdiska och engelska.

Och du ringer givetvis anonymt.

Frågor och svar


Vilka är ni som svarar?
Det är Röda Korset som bemannar telefonen. Våra rådgivare har stor erfarenhet av stötta människor. Vi lyssnar, ger dig råd och tillsammans ska vi försöka göra skillnad.

Vilka språk talar ni?

Du kan prata svenska, arabiska, kurdiska och engelska med oss.

Vem kan ringa?

Bakom varje människa som riskerar att involveras i våldsbejakande extremism finns en familj, syskon, släkt och vänner. Även lärare, fritidsledare och socialsekreterare kan känna oro.

Är du orolig för att en anhörig ska dras in våldsbejakande extremistisk rörelse är du välkommen att ringa oss. Även kommuner och organisationer är välkomna att höra av sig om man behöver tips och råd.

När kan jag ringa?

Vi har öppet mellan 09:00 – 15:00 på vardagar. Resten av tiden har vi en telefonsvarare där du kan lämna ett meddelande så ringer vi upp.

Är jag anonym?

Du ringer givetvis anonymt.

Har de som svarar tystnadsplikt?

Ja.

Kommer det att synas på min telefonräkning att man ringt stödtelefonen? 

Nej, det kommer inte att synas på räkningen att man har ringt stödtelefonen.

Kommer Röda Korset samverka med myndigheter som Polismyndigheten och Säkerhetspolisen?

Anonymiteten är något som är högt prioriterat. Stödtelefonen har ingen samverkan, förutom om det är fara för lagbrott. Stödtelefonens huvudsyfte är att stödja anhöriga, det bygger på att det finns förtroende mellan aktörerna.

Material för nedladdning (Finns på deras hemsida att ladda ner)

Här kan du ladda ned information om stödtelefonen i PDF-format.

Arabiska 100 x 150
Arabiska 50 x 70
Engelska 100 x 150
Engelska 50 x 70
Kurdiska 100 x 150
Kurdiska 50 x 70
Persiska 100 x 150
Persiska 50 x 70
Serbokroatiska 100 x 150
Serbokroatiska 70 x 50
Somaliska 100 x 150
Somaliska 50 x 70
Svenska 100 x 150
Svenska 70 x 50
Turkiska 100 x 150
Turkiska 50 x 70
Information på ovannämnda samtliga språk

Hur kan stödtelefonen hjälpa mig, i mitt arbete?

Nationell stödtelefon - 020 - 100 200

Syftet med den nationella stödtelefonen är att erbjuda stöd och rådgivning till oroliga anhöriga som misstänker att någon i deras närhet riskerar att dras in i, eller redan befinner sig i, en våldsbejakande extremistmiljö.

Till stödtelefonen kan även kommuner och organisationer vända sig för att få information, råd och stöd. 

Stödtelefonen har som yttersta syfte att förebygga radikaliserade människor att begå terrorbrott såväl i Sverige som utomlands. En nationell stödtelefon ska bidra till att förhindra att personer rekryteras till våldsbejakande extremism.

För en anhörig kan det vara skamfullt att en närstående person sympatiserar med eller har anslutit sig till en våldsbejakande miljö. I vissa fall är också tilltron till myndigheter låg. Målet med stödtelefonen är att en förälder eller annan närstående ska komma i kontakt med personal som kan lyssna och ge konkreta, handfasta råd på hur och vem personen som ringer kan kontakta i sitt lokala samhälle för fortsatta åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara att hänvisa till namngiven person i lokal socialtjänst, psykiatri, skola eller den lokala kontaktpersonen eller aktörer i civilsamhället.

Den person som ringer kan vara anonym. Personer som ringer ska kunna delge sin oro och ställa frågor utan rädsla för att det kan leda till oönskade återverkningar. 

Material om stödtelefonen har producerats på åtta olika språk (svenska, engelska, arabiska, kurdiska, turkiska, somaliska, serbokroatiska, persiska) och går att beställa gratis på Röda Korsets hemsida. I dagsläget har runt tusen enskilda beställningar gjorts, mestadels från kommuner samt några trossamfund och skolor. Information om stödtelefonen har också skickats till de kommunala kontaktpersonerna.

 

  • Du kan hänvisa oroliga anhöriga till stödtelefonen
  • Du kan använda stödtelefonen för att ställa egna frågor
  • Du kan använda materialet om stödtelefonen på de olika språken för att sprida detta till målgruppen inom din verksamhet

Säkerhetspolisen

Kort om Säkerhetspolisen

Säkerhetspolisen twittrar

Den 2 januari 2015 tog Säkerhetspolisen klivet ut på
sociala medier och lanserade ett Twitterkonto.

 

Säkerhetspolisen skyddar Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten. Det gör vi genom att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen.

Arbetsprocess

Vad är skillnaden mellan Säkerhetspolisen och övriga polisen?

SÄKERHETSPOLISEN ÄR EN DEL av den svenska polisen. Vi lyder under samma lagar och bestämmelser som Sveriges polismyndigheter. Säkerhetspolisens fokus ligger på att förebygga brott inom vårt uppdrag, det vill säga försöka förhindra spionage, terrorism och annat som kan hota rikets säkerhet och den svenska demokratin.

Hot och hotbild

De pågående konflikterna i Mellanöstern var under 2015 den i särklass mest drivande faktorn bakom terrorismen. Ett exceptionellt högt antal svenskar har anslutit sig till sunniextremistiska terroristgrupper verksamma i Syrien och Irak.

Att ansluta sig till en terroristgrupp är allvarligt då personens förmåga och avsikt att utföra terroristattentat kan öka. De flesta som reser är unga män, men under 2015 har antalet kvinnor och barn som rest ökat. Personer som ansluter sig till terroristgrupper kan inspirera andra att ansluta sig eller begå terroristbrott i Sverige. Internet är i denna bemärkelse en betydelsefull kontaktyta och inspirationskälla. Ju fler kontakter som knyts i terrorismsyfte i Sverige och utomlands desto fler fall och svårupptäckta aktörer kommer Säkerhetspolisen ha att göra med.

Expanderande nätverk

De konflikter som driver terrorismen kommer inte att lösas i närtid. Därför kommer terrorismen inte att minska i världen och detta påverkar naturligtvis hotbilden i Sverige. Personer som ansluter sig till terroristgrupper i andra länder är ofta oerfarna och har ett begränsat kontaktnät och extremistiskt umgänge. De återvänder med stridserfarenhet, upphöjd status och ett brett internationellt kontaktnät. I Sverige skapas nya kontaktytor med mer dynamiska konstellationer av aktörer som följd. Detta innebär expanderande och mer sammanlänkade nätverk med internationell räckvidd.

Ensamagerande terroristaktörer

Terroristaktörer som agerar på egen hand eller i par är mycket svåra att upptäcka. Detta vet terroristerna också. Därför uppmanar flera terroristgrupper sina anhängare till egna initiativ med enkla och tillgängliga medel. Attentat har utförts runtom i världen av ensamagerande terrorister. Ett gediget analysarbete i kombination med fokuserad inhämtning av information och bred samverkan både nationellt och internationellt kan förhindra liknande attentat i Sverige. Iakttagelser som allmänheten gör är också viktiga i detta arbete.

Konfliktresenärer

De flesta svenskar som ansluter sig till terroristgrupper är unga män mellan 18 och 30 år, födda i Sverige med minst en förälder född utomlands och saknar eller har låg inkomst. En tredjedel har kriminell bakgrund. Den stora majoriteten reser till Syrien för att ansluta sig till den så kallade Islamiska staten. De som överlever och väljer att återvända har samlat på sig ny kunskap, nya kontakter, sänkt sin våldströskel och kan bli statusgestalt för andra extremister.

De återvändare som fortfarande anser att ideologin är korrekt fortsätter troligtvis att verka i Sverige inom stödverksamhet eller radikalisering. En del är traumatiserade eller ångerfulla. Ett fåtal utgör ett attentatshot. Säkerhetspolisens uppgift är att förhindra återvändare från att begå terroristbrott i Sverige och att utreda terroristbrott begångna av svenskar utomlands.

Säkerhetspolisens uppgift är att förhindra återvändare från att begå terroristbrott i Sverige.

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism

Inledning

I juni 2014 tillsattes en Nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (nedan kallad Samordnaren). Samordnaren fick uppdraget att förbättra samverkan mellan myndigheter och lokala aktörer för att förebygga våldsbejakande extremism.

 

Kommittédirektiven

Samordnarens ursprungliga direktiv (2014:103) kan sammanfattas i fyra punkter:

  • stärka och stödja samverkan i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå,
  • inrätta en referensgrupp för kunskaps- och informationsutbyte,
  • stödja aktörer som identifierar problem med våldsbejakande extremism lokalt, och
  • genomföra riktade utbildningsinsatser.

Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv, den 12 mars 2015 (2015:27), den 13 augusti 2015 (2015:86) och den 2 juni 2016 (2016:43). Den 12 mars 2015 beslutade regeringen att samordnaren skulle:

  • förbättra stödet till anhöriga,
  • utreda förutsättningarna för en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon,
  • ta fram och initiera genomförandet av en sammanhållen strategi för arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism,
  • uppmuntra till insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser, och
  • inrätta ett nätverk av experter.

Den 13 augusti 2015 beslutade regeringen att Samordnaren skulle ge en etablerad frivilligorganisation, som anmäler sitt intresse, i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon dit bl.a. anhöriga, kommuner och organisationer kan vända sig för att få information, råd och stöd.

Slutligen fick samordnaren tilläggsdirektiv den 2 juni 2016 (2016:43).
Enligt dessa ska samordnaren:

  • vidareutveckla och fördjupa det kunskapsbaserade förebyggande arbetet,
  • fortsätta pilotverksamheten med en nationell stödtelefon för information, råd och stöd om våldsbejakande extremism,
  • var sjätte månad ta fram underlag om den lokala utvecklingen av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i samverkan med berörda myndigheter i referensgruppen och Sveriges Kommuner och Landsting,
  • bistå myndigheter, kommuner, organisationer och trossamfund med expertkunskap i arbetet mot våldsbejakande extremism,
  • utveckla de expertnätverk som har inrättats och bidra till att stärka och utveckla konkreta insatser och relevant nationell och internationell forskning om våldsbejakande extremism, och
  • analysera och föreslå hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör samordnas och organiseras nationellt från och med januari 2018.

Polisen

Polisens roll i arbetet

Polismyndigheten

 

Polisens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism skiljer sig inte från annat brottsförebyggande arbete. Polisens uppdrag att förebygga brott innebär att polisen kan arbeta med att motverka radikalisering även när det är fråga om individer som ännu inte begått ideologiskt motiverade brott.

En utgångspunkt när det gäller att förebygga våldsbejakande extremism är att radikalisering som fenomen inte är ett hot mot samhället sett utifrån polisens uppdrag såvida det inte är kopplat till våld eller andra brott. Alla individer har rätt till sina åsikter. I polismannens uppdrag är det samtidigt naturligt att prata med medborgare och i samtal mellan polisen och enskilda kan det finnas anledning att bemöta och diskutera kontroversiella åsikter och vilka risksituationer som personen kan hamna i utifrån de åsikter som framförs samt att informera om gällande lagstiftning och vad den innebär.

Brott som är ideologiskt motiverade ska hanteras på samma sätt som all annan brottslighet. Att de är ideologiskt motiverade kan påverka hur de förebyggs. Om det finns anledning att anta att ett grovt våldsbrott kan utgöra ett terroristbrott ska brottet hanteras som ett terroristbrott tills dess det är utrett att brottet inte är ett terroristbrott.

När det gäller avhopparverksamhet ska Polisen förmedla information till rätt aktör, ofta socialtjänsten, om individer som vill hoppa av. Polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet kan vidta stöd- och skyddsåtgärder om det finns en hotbild och en polisanmälan har gjorts. Brottsoffer och personsäkerhetsverksamheten ska även bistå andra myndigheter och organisationer med råd, stöd och riskanalyser. Sociala insatsgrupper används främst för att hjälpa och stödja unga att lämna en kriminell livsstil men är tillämplig för individer i alla åldrar som behöver ett samlat stöd från samhället för att upphöra med sin kriminalitet. Sociala insatsgrupper drivs under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten, polisen, andra myndigheter och aktörer tillsammans använder sin kompetens för att stödja den unge.

 

Återvändare

Personer som återvänder efter att ha stridit med våldsbejakande grupper är Polisens, Säkerhetspolisens och domstolars ansvar att arbeta med det rättsliga efterspelet.

Material att läsa

https://polisen.se/PageFiles/617112/SIG_nationella%20riktlinjer.pdf

 

 

 

 

https://polisen.se/PageFiles/617112/SIG_vad%20%C3%A4r%20det.pdf

 

I Polislagens 2§ listas Polisens uppgifter och först av allt anges här att Polisen ska förebygga brott.

I Rikspolisstyrelsens (RPS) verksamhetsplan finner vi mer om Polisens brottsförebyggande arbete.

Här betonas Polisens ansvar för att;

  • färre brott begås,
  • människor ska känna sig trygga,
  • allmänhetens förtroende för Polisen ska stärkas och vårdas. 

 

Polisens verksamhetsplan 2015-2016

Kort utdrag

Mer än hälften av resurserna i polis regionen ska återfinnas i lokalpolis området

Ett centralt beslut är att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska återfinnas i lokalpolisområdena med syfte att bedriva verksamheten närmare medborgarna.

Medborgarlöften och lokal samverkan

Förtroende för polisen skapas, förutom genom ett korrekt och effektivt arbetssätt, även genom en god dialog med medborgarna.

Samverkan ska fortsätta att utvecklas genom bland annat lokala medborgarlöften och en utvecklad dialog med medborgarna och fl era samhällsaktörer.

Satsningar på det lokala planet ska också göras för att vända utvecklingen i de särskilt utsatta områden, som karaktäriseras av att kriminella nätverk tagit stort utrymme där. Polisen ska inleda ett arbete som på sikt innebär att ordningen och tryggheten samt förtroendet för polisen återställs i de berörda områdena och att förebyggande åtgärder vidtas i syfte att förhindra att problemen uppstår på nytt.

https://polisen.se/PageFiles/581387/polismyndighetens_verksamhetsplan2015_2016.pdf